Skrivbordet är obsolet
Efter att det blivit känt att $100-datorn till barn i utvecklingsländerna fÃ¥r ett helt annorlunda gränssnitt kallat Sugar sÃ¥ kom en rejäl diskurs igÃ¥ng i kommentarerna. Och signaturen “asdf” pÃ¥pekade det som jag tycker är viktigt:
Skrivbordsmodellen är gammaldags och alldeles för långt från barnens värld. Vem i hela världen har tusentals filer och mappar i andra mappar? Det finns inte längre någong koppling mellan datorns skrivbord och kontorets. På senare tid har det blivit väldigt populärt att limma ihop flera skrivbord på något som kan snurra. (läs compiz eller beryl)
Det är dags för nÃ¥got nytt som hÃ¥ller i längden. Persondatorer kommer alltid att hanteras av personer. Mer och mer hÃ¥ller flera personer pÃ¥ med samma projekt och vill leka med samma “filer”. Varför inte utgÃ¥ frÃ¥n detta när vi skapar en ny modell? Vi utgÃ¥r frÃ¥n människorna som använder datorerna och sÃ¥ utgÃ¥r vi frÃ¥n att vi vill kommunicera med dem och göra saker tillsammans med dem.
De personer som dissar Sugar utgår bara från sig själva och visar mest på en rejäl okunskap och dålig empati med världen. Att ett barn nödvändigtvis ska förstå metaforiken bakom skrivbordstänkandet är bakåtsträvande och det är rätt sorgligt att Vista inte gick längre i att förändra den metaforiken.
Andra om: GUI, Sugar, 100$-datorn, användarvänlighet, relevans, symboler, ikoner
Kanske relaterat: Misstroende och PR, BRB är tillbaka, Internet är livsfarligt!, Love and sorrow tears me apart, Gravity super, Journalister ser Wikipedia som en tillförlitlig källa,
Technoratilinks.
070414 22:10
Intressant. När jag skulle skriva mitt examensarbete i Systemvetenskap sÃ¥ föll ämnesvalet pÃ¥ “Passar metaforerna i spelen barnens begreppsvärld?”. Vi hade tittat pÃ¥ en mängd barnspel som fanns och mÃ¥nga använde exempelvis en mapp för att symbolisera “öppna” ett arkivskÃ¥p var “spara” osv… men sÃ¥ inträffade lite olika händelser och jag fick aldrig möjlighet att skriva den uppsatsen utan fick välja ett helt annat ämne.
Men frÃ¥gan i sig har legat och gnagt i huvudet pÃ¥ mig i 11 Ã¥r nu. Jag är fortfarande väldigt nyfiken pÃ¥ hur man borde representera data/information och funktioner för barn sÃ¥ att det passar deras mentala modeller. Hur fÃ¥r man “affordance” för barnen?
Nu när jag har egna barn brukar jag kika rätt mycket i deras spel pÃ¥ hur det ser ut där. Jag ser även hur snabbt barnen lär sig hantera datorn fastän de inte förstÃ¥r symboliken/metaforerna, de lär sig procedurellt. “Klickar man här nu sÃ¥ kommer bilden jag ritat gÃ¥ att fÃ¥ fram sen om jag klickar där”.
Måste ta och kika lite på Sugar och se om jag förstår hur man tänkt.
070414 22:23
Det är en sak som jag också funderat på när jag sett Solstickan spela spel och testa program. Ta diskettikonen till exempel - hur jäkla obsolet är inte den?
070414 22:33
åh gud, jag önskar att jag kunde hänga med i allt som händer i världen. hur hittar du tiden?
070414 22:36
Mmmm diskettikonen skulle man ju knappt kunna förklara heller för vem har disketter hemma att visa? (Fast rotar jag djupt ner i en låda kanske jag kan hitta en). På de flesta nyare datorer finns ju inte ens diskettstation. Nä man får hoppas att det kommer till mer nytänk inom denna kategori.
Det är som med pengar, det tog ett bra tag innan mina barn förstod att pengar fanns på riktigt de trodde att mina betalkort var pengar och när de lekte affär med sin lilla kassaapparat så använde de aldrig de små sedlarna och mynten utan den som betalade lämnade fram ett kort :-)
men sen finns det teknik som har gränssnitt som är svårslaget. Analoga klockor är ett sådant. Genom sin indelning av tiden i små streck och visare som far runt får man en visuell förståelse för tid som de som använder digitalur (med bara siffror alltså) redan från början inte får (lika lät). De lär sig klockan (läsa av vad det står och mekaniskt räkna ut hur lång tid som förflutit/kvar till något) men jag märker att de ofta inte förstår tid.
070415 12:55
Läser man kommentarerna där så är det ju helt klart att hälften inte ens vet hur den slutgiltiga OLPC-datorn, XO, ser ut (massa referenser till en vev som togs bort från konceptskisserna väldigt tidigt. (Kan nämnas att OLPC-projektet har några platser i årets Google Summer of Code, varav minst ett handlar om själva strömförsörjningen och olika laddkällor.)
Rent allmänt är det ordentligt mycket tanke som ligger bakom alla delar av systemet. Säkerhetsmässigt kommer den vara ledande, säkerhetsmodellen är, som det ser ut, ordentligt mycket bättre än alla andra PC-system. I princip hela alltet skapat av en MIT-student som är några och tjugo år gammal.
Dagens PC-gränssnitt och de underliggande teknikerna lider alla av oanpasslighet och föråldring. Hierarkiska filsystem slutade fungera bra så fort hårddiskarna blev större än några megabyte. Vilket är skälet till söklösningar som Spotlight sett dagens ljus. I stället för ett filsystem som i grunden är anpassningsbart (platt organisation, attributbaserat, med konfigurerbara vyer som visar samma data på i princip oändligt många sätt, inklusive hierarki).
Man kan skriva om detta i åratal. Det finns så mycket att förbättra. Jag fnyser mest åt alla 3D-influenser som är samma sak som det som fanns förut, bara lite gulligare. En del verkar tycka att det utgör en förbättring. En stol är fortfarande en stol, även om den nya varianten är gul och har fem ben.
070416 07:12
[...] Deep Edition om 100-dollar-datorns gränssnitt. Bara för att vi är vana vid att lägga en kopia av en fil en [...]
070416 09:09
Man kan ju småtesta sugar genom att tanka ner den från OLPC-wikin. Funkar dock halvdant på Mac, venne om Linux-versionen är mindre buggig.
Ibland känns det som att folk glömmer vad datorerna är egentligen till för - skriva, söka information, umgås - inte omorganisera filerna på skrivbordet.