Blir det bättre av att någon avgår?

[Comment ID #9508 Will Be Quoted Here]

Teskon. Förutom att du borde kolla din mail oftare så tycker jag ditt inlägg är en smula förvirrat.

a) en chef inom kommunen lyfter inga jättelöner.
b) om det är organisationen det är fel på - blir det bättre av att sätta dit en ny mellanchef?
c) vad har unga med saken att göra? Och tror du på allvar att det här skulle handla om ålder?!
d) du kan inte mena att det är första gången en socialtjänst är i blåsväder - har du ens brytt dig om att läsa resten? Janne Josefsson kritiserade socialtjänsten i Oskarshamn för att gjort det som han kritiserar socialtjänsten i Vetlanda för att inte ha gjort.

Det verkar ju bara vara Britta Svensson som minns Janne Josefssons häxjakt på socialarbetarna i Oskarshamn där han menade att nämnden inte borde ha omhändertagit: "Hur ska man kunna lita på Janne Josefsson i en fråga som rör ett utsatt barn?
Sist tog han ju föräldrarnas parti, och förföljde socialnämnden i Oskarshamn långt över anständighetens gräns för att de hade omhändertagit ett barn.
Hur rädda blev de i Vetlanda när de såg det?
Det lär vi aldrig få veta. Socialarbetare sönderslagna av Janne Josefsson har inga mänskliga rättigheter."

Läs hela hennes krönika och fundera över om det inte är Josefsson som skapar problemen: Josefsson måste granskas

Japp och kom med igen i år. Jobbar med förändringsarbetet för att få ut mer socialtjänst för pengarna och mer folk till klienterna. Men det går oerhört segt, det som att förflytta en strömlös spårvagn.

Lisa, det beror på att alla lagar är tolkningsbara, men det fins prejudikat på det mesta. Socialtjänsten har djupt gående befogenheter och i fallet i Vetlanda borde de med lagens om lvu omhändertagit flickan. Problemet man brottas med när man gör ingrepp av den naturen är att barn alltid kommer i kläm oavset vad du gör, man måste fatta det beslutet som är bäst för barnet. I Vetlanda har dom uppenbarligen inte gjort detta.

Exempel
Stina far illa, mormor anmäler, skolan anmäler och soc utreder om hur det förhåller sig. Soc beslutar efter att ha sett hur illa det är ställt att omhänderta Stina. För att LVU ska gå igenom måste 1. Ordf i socialnämnden godkänna att socialsekreteraren gör omhändertagandet, 2. anmäla till länsrätten för att videmera att man gjort omhändertaganadet och på vilka grunder. länsrätten fastställer omhändertagandet till max 6 månader och därefter hemställer soc om förlängning. Så visst har man lååångt gående befogenheter. Det finns dock stora problem som du säger inom socialtjänsten som organisation, kanske är det en del av Vetlandas orsak.

->per m:
iochmed att sådana här grejer händer över hela landet lite då och då måste det ju ha något att göra med hur vi använder socialtjänsten överlag, vad de har för befogenheter och var de kan hittas, och det är ju inte bara kommunalt utan riks. det är inte bara kommunerna som misslyckats utan hela Sverige.
socialen har blivit något man hotar barn med, ungefär som the Boogeyman, men är ingenting barnen känner arbetar för dem utan snarare emot dem.

Du borde ju veta - du har suttit i socialnämnden.

Riks nivå? Socialtjänsten är i allra högsta grad en kommunal fråga. På socialdepartementet och socialstyrelsen tar man fram lagar och lagförslag samt övervakar att vi där ute följer dem. Men att just följa lagen är en kommunal angelägenhet, fullmäktige kanske är de som måste fundera men jag tror mer på kulturen inom soc som problem. Man kör skrivbordsterapi mer än att rör sig där ute. Man satsar på utredningar istället för åtgärder och förebyggande. Skulle man arbeta annorlunda kommer kommunens ekonomi i fokus, vad satsar man på? förebyggande åtgärder eller något annat som tex en ny rondell eller ett längdhopps wm eller en chick rabatt i infarten till staden? näe det är i allra högsta grad en lokalpolitisk fråga eftersom kommunerna har självbestämmande över sin ekonomi och vilka satsningar och inriktningar man vill ha bestämmer man således själv. Alltså är det de lokala tjänstemännen och cheferna samt politikerna som måste ifrågasätta sina uppdrag och sin framtid. Jag tror inte så mycket på avgångsteorin som förnyare men ibland kanske man måste avgå. Men jag håller med N om att för att få kunskap och lärdom måste man kanske göra sina fatala misstag, men det här kan vara för fatalt.

Precis som lisa påpekade anser jag definitivt inte att det blir så mycket ändringar om inte det omorganiseras. Socialtjänsten har fungerat kasst i många år.

Däremot anser jag att visst ska man drabba den chef som sitter och tar emot höjdarlön för att inte klara av sitt jobb. Ska vi klappa honom på axeln och säga, lär du dig till nästa gång? Jag tror inte på den lösningen.

Jag tror inte heller att nästa chef blir mycket bättre, men det beror endast på organizationen självt.

Det finns en vilja att förändra hos de unga, men får de unga en chans att bli chef innan de ruttnat ihop av det system de ska styra? knappast.. Socialtjänsten är ett skämt, men det är inte förrän nu lite reaktioner väcks. Hur många fler har inte drabbats? Det går inte att räkna på fingrarna, jag vet.

visst, mannen som stannar kvar kanske ser sina misstag och försöker ändra på allt, men risken finns också att det är hans tolkningar av socialtjänstens arbete som gjort att det blivit så här. genom att avgå rör han om i grytan och sätter press på nästa man.

men tyvärr tror jag inte att det blir så mycket större ändringar såvida det inte sker en stor omorganisation på riksnivå.

Görat styr varat,, men med tanke på flickan i Vetlanda så kanske samtliga inblandade socialsekreterar borde fundera över om de kommer att få leg om det blir tal om det. Sen kan man undra över hur kontakten med socialnämnden och socialsekreterarna sett ut om den ens funnits.

Du har rätt. Och problemet ligger djupt rotat i den västerländska kulturen, som innebär att hänga den som gjort felet. I den österländska tar man reda på vad felet ligger i och såvida den ansvarige inte redan har hunnit gråta ihjäl sig eller begått hara kiri (stavningen) löser man helt enkelt problemet så att det aldrig mer uppstår.

Häromdagen var det en i mitt tycke bra krönika i Expressen (tror det var Britta Svensson) där hon ställde Jan Josefsons två program mot varandra: ett där han för några år sedan skarpt ifrågasatte socialtjänstens agerande när två föräldrar fråntogs sitt barn (vilket senare tydligen visade sig vara rätt agerande av socialtjänsten). Och nu några år senare ifrågasätts de för att de inte gör det. Hennes reflektion var en stilla undran om medias något vinklade bevakning av sådana här ärenden kan göra att enskilda tjänstemän inte törs agera och reagera. Jag tror det ligger mycket i det, att vi någonstans i detta falukorvens bevingade land har tappat bort vårt civilkurage. Senast idag kan man läsa om en 9 åring som dog livet av sig, i skolan. Ingen som såg att han mådde dåligt? Eller väntade alla på att någon annan skulle se? Och reagera så att de slapp?

Ett bra sätt att göra saker bättre är att fråga "varför" fem gånger när det uppstår ett problem. Observera att det står "varför" inte "vem".

Genom att fråga "varför" fem gånger gräver man sig ner till en möjlig grundorsak. Kan man göra något åt grundorsaken så har man sannolikt förhindrat liknande problem i framtiden. Detta är väl det viktigaste? Därmed blir det fel att ropa på avgång när ett fel uppstått.

Om man kan utveckla en sådan lärande-kultur i stället för att "kräva hämnd" formar vi ett bättre samhälle där misstagen blir färre och mindre allvarliga.

En "avgångskultur" leder bara till att misstag döljs och människor på utsatta positioner gömmer sig bakom nätverk mm.

Sinnesförvirrad med feber är man ju med

Det som händer när sånt här tyvärr händer är att byråkratin tätnar för att skydda ryggen. Så precis som du säger N så gör nästa chef inte saker annorlunda eller bättre utan mer skyddat. Tittar man på heirarkin i socialtjänsten så borde ju faktiskt socialnämndens ordförande avgå eftersom tjänste männen inte anser att de kan ta ansvar utan legetimation. Men någonstans måste avgånskulturen upphöra om vi ska nå utveckling.

att ta konsekvenserna av sin egen oformaga och lata nagon annan battre lampad ta over ar helt ratt. i spektakulara fall som detta dar saval ledarskaps formaga, slutlednings formaga och analytisk kompetens saknats ser jag avhoppet som sjalvklart. som medborgare och skattebetalare (dvs de/den som betalar dessa personers loner) sa har vi ratt att ha rimliga krav pa ansvarstagande och initiativkraft.

Medan vi talar om detta specifika fall så kanske det sker flera andra fall. Vi måste tala om hur vi ska förhindra liknande fall. Vi måste inrikta oss på framtiden.

Men problemet är ju att avgångandet snarare handlar om straff än en önskan om förändring. Det är inget som säger att den nya chefen kommer göra saker på ett annat sätt - om däremot en chef sitter kvar men får rejält med spö i media, och kanske löneavdrag etc. som straff kommer den chefen också kunna analysera vad som gick snett och göra något åt det. Att konstant tillsätta nya chefer innebär bara att det som inte är bra fundamentaliseras.

på ett vis känns en avgång faktiskt som ett bra svar eftersom det är att tydligt visa att jobbet har inte skötts under personens ledning. inget ställe är ju egentligen bättre än den chef det har.

dock behövs nog socialnätet ändras om från grunden och man borde ha fler socialarbetare på skolor och fritid, och inte bara vänta på att någon annan vidarbefodrar händelser. det skulle nog ge mer tyngd bakom allt om det kom direkt från en socialarbetare. så som det är nu sitter båda sidor och väntar ut allt.

Klokt och bra skrivet.