Eh… alltså. På onsdag ska jag ha en varumärkesstrategi klar. Den är inte klar.
Men det rullar hela tiden in “brandsläckningsarbeten”. Och imorgon är jag upptagen hela dagen.
Det mest surrealistiska i det hela är att jag inte ens är oroad. Jag vet att jag kommer i mål. Varje gång.
På något jävla sätt…
Men idag är det en smula frustrerande faktiskt.


(No Ratings Yet)
Visst är det lite sjukt att man “vet” att det kommer att ordna sig. Precis på samma sätt som man kan få en mycket stark känsla av att man INTE kommer att hinna det man ska göra och således hinner varna inblandade. Som att se vart man kommer att sätta sina fötter på en promenad i sanden.
På tal om flum, jag har väldigt svårt för Mitsubishis nya kampanj. Den latente dyslektikern i mig läste “note very body scar”. Hmm.