På förekommen anledning (diskussionen om Johanna Sällströms självmord och den lilla snurriga kommentar som Martin avlämnade) hittade jag en intressant artikel om depression.
Six million American men will be diagnosed with depression this year. But millions more suffer silently, unaware that their problem has a name or unwilling to seek treatment. In a confessional culture in which Americans are increasingly obsessed with their health, it may seem clichéd—men are from Mars, women from Venus, and all that—to say that men tend not to take care of themselves and are reluctant to own up to mental illness.
Framförallt vill artikeln ta död på myten om att det är kvinnor som drabbas av depression, och menar att det hela faktiskt är Freud och de andra psykoanalytikernas fel när de ansåg att livmodern skapade svaghet. Och artikeln menar att symptomen av depressionen - olika beroendeförhållanden, våldsamhet etc. - ofta ses som själva problemet, vilket därmed innebär att en person blir sina symptom istället för att ta tag i själva sjukdomen.
The widespread failure to recognize depression in men has enormous medical and financial consequences. Depression has been linked to heart disease, heart attacks and strokes, problems that affect men at a higher rate and an earlier age than women. Men with depression and heart disease are two or three times more likely to die than men with heart disease who are not depressed. Lost productivity due to adult depression is estimated at $83 billion a year. Over the past 50 years, American men of all ages have killed themselves at four or more times the rate of women, depending on the specific age range.
Läs den långa intressanta Newsweek-artikeln: Men & Depression: Facing Darkness
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
deep|ed
Studiomannen
Per M
lisa
mymlan
Det jag tycker ofta missas är ju hur olika vi upplever depressioner, bemötande, viljan till behandling osv.
Sjukvårdspersonal är ofta snabba med att svara att det är en behandlingsbar sjukdom, samtidigt som så många aldrig blir bra, man lär sig leva med det, det förändrar karaktär osv. Men riktigt bra blir det inte.
Självmord är svÃ¥rt att skriva “rätt” om, kanske det svÃ¥raste? Men det finns där, bÃ¥de som nÃ¥got negativt och ibland mycket positivt.
hm intressant, tror dock att det är rÃ¥dande genusstrukturen som avgör hur vi idag bemöts i vÃ¥rden samt vilken diagnos man fÃ¥r. finns undersökningar som visar att män ofta klagar mer pÃ¥ kroppsliga bekymmer, värk etc men att det döljer sig en depression inunder det yttre. man talar ofta om depressionens uttryck, och det är nog sÃ¥ att mÃ¥nga kvinnor har lättare att erkänna sig deppade, medan mÃ¥nga män (därmed inte sagt alla) inte vill bekänna sig som “svaga” eller omanliga, genom att erkänna sin sorg/känslosamma sida.
det var väl iofs inte freud som konstaterade att kvinnans livmoder var uppkomsten till allt ont. det är ju gammalt biologiskt tjafs som blomstrade ordentligt, dvs biologisk determinism. det var enormt många forskare, läkare och män på högre instanser som gärna ville se skillnad mellan kvinnor och män.
tror det handlar mkt om att se till att depressionens uttryck skiljer sig mkt mellan olika personer, vare sig det är en kvinna och en man, en man och en annan man eller två kvinnor. det är ju ex. fler män som tar självmord, medan dubbelt så många kvinnor än män förskrivs antidepressivt. figure that.
Tillägg: Jag missade vad jag borde skrivit. Att det är bra med flera infallsvinklar, flera vinklingar på det. Men jag tycker det ska hållas ifrån enskilda personer.
Johannas död är tragisk, men jag känner ett visst obehag med hur hon exploateras just nu. Var det hennes önskan och är det hennes familjs/anhörigas önskan att få henne omskriven så här?
Du har intressanta tankar, sakliga och i mitt fall en tröst. Tack för att du tar denna diskussion pÃ¥ en nivÃ¥ sÃ¥ att man kan ta till sig, oavsett vad kretiner som “Martin” häver ur sig. /Susfu
“person blir sina symptom istället för att ta tag i själva sjukdomen.”
så sant. dessutom, är man inte så medel att man har M stämplat i pannan så är det lätt att depressionen inte ses pga andra attribut man må ha.