Det här gör mig förbannad! Att behöva åka hem och “sköta sig själv” i samband med ett missfall… För min del har jag varit stödjare både i samband med abort och missfall och sorgen är stor - faktiskt i båda. Den ser annorlunda ut - men den är där. I det förstnämnda handlar det om osäkerheten om man gjorde rätt, skulden och känslan av att ha svikit. I det andra fallet funderingen om det är något man gjort fel, rädslan och saknaden av den framtid som aldrig kommer att bli. Och sorgen över ett barn - om än inte fött. Och varje gång något sånt här kommer upp, kan jag som både jobbar med vårdföretag och känner många inom vården, visserligen uppleva att det är orättvist mot dem inom vården som gör rätt - men samtidigt: om det sker ett misstag är det alltid ödesdigert när det handlar om människans djupaste sorg.
Andra bloggar om: abort, sorg, förbannad, sjukvården, missfall


(No Ratings Yet)
Kanske är det en del av det nya samhället som skymtar igenom, ett kallare “klimat”. Ett samhälle som inte tar hänsyn utan bara kör på som om andra människor inte fanns, känner eller mår. Har stött på den tendensen på flera håll och den börjar bli både obehaglig och ibland påträngande. Det är som att vissa människor saknar kunskap, empati och tanke i bemötande med andra männsikor. Det är inte några ungdomar heller som kan belastas att i oförstånd handlat oerfaret för de brukar tvärt om handa bättre utan såna i min ålder och äldre som blivigt “byråkrat snäsiga”. Något för en antroprolog och samhällsvetare eller en psykolog att titta på orsaker.
Tror inte jag. Det handlar om att vården ännu inte fattat att det är ett nytt samhälle, där vården ska ta hand om vården och ge den service som kunden förväntar sig få. Och att inte tro att allt kan vara som förut, dvs. att kvinnor klarade av sånt här av sig själva.
För övrigt tycker jag dagens samhälle är bra mycket mer ärligt och reellt mänskligt än något obehagligt hierarkiskt folkhem där det “goda hjälper” och känner sig lite bättre ändå.
Mer nihilism.
För min del pratar jag inte om folkhemet utan om det faktum att jag lever i en annan kultur där närheten är väsentlig. JAg tycker och det kan ingen ta ifrån mig att samhället blivit något kallare i förhållandet mellan människor. Vi kan alla olika syn på om det är “ärligt”, bra eller dåligt men jag kan tyvärr se att tex mobbing är allt tydligare och har hittat fler uttryck idag. Jag kan se att fler ungdomar mår dåligt idag, hur statiskt det är återstår att ta reda på men ser man på antalet fall hos bupp och soc så har det ökat. Kan hända är en fd mobbad mer känslig för hur människor uttrycker sig men nog har det blivit råare tongångar.
I fråga om vården är vi överens och jag tror att man tappat en del etik på vägen. Sen vet du att jag inte är för hierarkiska samhällen, tvärt om avskyr jag byråkrati och byråkrater, hirearikier som kör över folk osv. S har en stor del i det utan tvekan. Sverige har blivit svårare att leva i, tro mig jag kämpar med myndigheter så gott som varje dag. De har samma inställning som de i postningen. Synd att vi inte pratar irl, jag har många liknande historier som vi drabbats av sen VE kom. Sjukvård som tom upplevs både nedvärderande och rasistisks för ett otränat öga, myndigheter som snäser av folk mm(får nog inte plats här, men JS får alltid mycket beröm, tror det beror på just hennes bakgrund och grundvärdering.)
Ett ärligt samhälle är väl något vi alla eftersträvar eller menar du att jag inte stävar efter det?
Du får gärna definiera mänskligt men för mig är det även att ha krav på sin omvärld men även själv ta ansvar men ibland misslyckas.
Sen uppfattar jag inte dig som en nihilist om vi har samma definition. Snarlik men inte helt fullt och fast. Nihilismen kan ha sina fördelar och jag är väl sen gammalt inte helt främmande för den, men jag har fortfarande en moralisk syn på människovärdet….. http://www.anus.com/tribes/snu.....efinition/
Men jag har lämnat den moraliska sidan.
Ah ok.
Så det där med låta bli att döda andra för tex kroppsdelar, svårigheten med hata någon man inte känner, tro på människovärdet som absolut och okränkbart är liksom bara borta? (Ler ;) jag blev ju bara mer övertygad efter vårt tidigare samarbete om vissa moraliska aspekter på människovärdet, eller är jag den omöjlige m)
Människan har inget värde per se. Däremot har den ett värde som konsument.
Men hur ser du på dina närmaste? (för resonemanget in på villovägar) Ens egna barn tex har de något värde? (Bantham närmar sig i loket) Grundtesen för förlusten i postningen går ju de fakto ut på att det finns ett människovärde och det är kränkt. (än är jag inte uppsnurrad)
Jag blir förbannad på att vården inte fattar vad deras PR-konsulter säger…
Men om man är Nihilist, varför bry sig över huvud taget, det är väl liksom deras problem. Mitt problem blir det ju först när det drabbar mig……….. annars gör man ändå en moralisk värdering av hanteringen av “kunden”. Värderingen blir, låg etik och moral ingen bra pr och inga nya kunder. Sen är det inte säkert att etik och moral behöver stå för något men pr mässigt är det viktigt att det låter så och bedöms att man har en hög hållning.
Eftersom det lurar till förtroende.
he he
Hehe? Vad är det som är så jävla roligt?
Jag gjorde en ganska komplicerad abort när jag var 25 år, dagen efter satt jag upp i sängen med mina studieböcker och visade hur fruktansvärt “duktig” jag var….när jag skulle skrivas ut frågade den kvinnliga överläkaren om att allt var bra. Ja jättebra, inga problem alls log jag och svarade jättehurtigt. Så bra sa hon och skrev ut mig.
Sen att jag började störtgråta och skaka i hela kroppen så fort jag kom in på ett sjukhus i mer än 10 år efter det, det var väl bara nån liten defekt hos mig som gav sig till känna kan jag tro.
[Comment ID #7070 Will Be Quoted Here]
Att jag inte tror att du är helt nihilst. Jag tror bara på provokationen som sådan och det är den jag finner rolig, dvs att du har din svarta humor som vanligt eller driver med mig. Jag tror inte på att du släppt moralen eller etiken för den delen heller.Jag tror att de flesta reagerar på innehållet i postningen precis som en ickenihilist, dvs inte för någon pr grej utan för att personalen i det här fallet var oerhört okänslig. Jag tror att okänslan finns hos dem som tappat en del av sin etik och det är absolut inte roligt.