Jag anser inte att Mona Sahlin borde få en ny chans att bli partiledare. Varför? Brita Svensson sammanfattar det hela mycket bra:
Mona Sahlin avslöjade, i förbigÃ¥ende, att hon haft svart dagmamma. Det var inte nÃ¥got som fällde en minister pÃ¥ den tiden (1990). Inte heller att hon struntade i att betala tv-licensen (1993). [...] avslöjade Expressen att Sahlin, som dÃ¥ var vice statsminister, tagit ut tusentals kronor i kontanter pÃ¥ sitt betalkort som hon hade i tjänsten för att betala arbetsresor och andra omkostnader. Hon hade ocksÃ¥ köpt kläder och hyrt bil privat och använt kortet pÃ¥ semestern för tiotusentals kronor. När hon krävdes pÃ¥ pengarna struntade hon i att betala, ofta i mÃ¥nader. Inte förrän Expressen skrev om dessa otillÃ¥tna “lÃ¥n” av skattebetalarnas pengar slutade Mona Sahlin att missbruka sitt kort. Det kom ocksÃ¥ fram att familjen Sahlins ständiga P-böter ofta gick till kronofogden. Och att de aldrig betalade dagisavgifterna i tid. [...] när hon förklarat sitt kortmissbruk med att “jag tog ut ett förskott pÃ¥ lönen, och det kan väl de flesta göra”. [...]Mona Sahlin hade tagit hjälp av kungens svÃ¥ger Tord Magnuson och flugit med familjen till Mauritius, som pÃ¥ den tiden kallades “ett av världens dyraste turistmÃ¥l”. Kostnaden för att ha med en assistent och tvÃ¥ livvakter pÃ¥ flyget och det femstjärniga lyxhotellet stod skattebetalarna för.
Det skulle kännas som en sann dubbelmoral att låta henne bli partiledare, och potentiell statsminister. Det skulle vara ett rent idiotiskt tilltag. För oavsett så kan man inte påstå att endast tio år är en tillräcklig inkubationstid för allt detta.
Andra bloggar om: Mona Sahlin, skandaler, inkubation, Britta Svensson
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
deep|ed
Per M
Studiomannen
lisa
mymlan
Tror inte att det finns inkubationstid över huvudtaget. Trotts StigB;s analys om vem som blir partiledare en vecka efter valet, Mona Sahlin så må man hoppas på att någon av dem som sagt nej gör som GP och säger ja till slut.
Dessutom är Mona Sahlins dotter en av de antagna vid statens diplomatutbildning. En utbildning som är ytterst svår att bli antagen vid, och få klarar nålsögat som antagningsproverna utgör. Men dotter Sahlin klev in från vänster, mer från vänster än kronprinsessan som fått samma undervisning (av naturliga skäl), och mamma Sahlin hävdar att hon gjort det på egna meriter. Trots att hon inte ens behövde göra antagningsproven. Det stod om detta i dagstidningarna för ett halvår sen ungefär.
[Comment ID #6997 Will Be Quoted Here]
Vad dagstidningarna skriver är väl kanske inte det mest trovärdiga analysverktyget. Men hennes egna meriter räcker för att inte platsa då förtroendet liksom gick ur partiledareballongen för 10 år sedan. En förtroendeproblematik som späs på. SÅ oavsett Monas varanden och göranden av idag räcker det inte för att få tillbaka förtroendet för den posten.
Mona Sahlin kanske är jätteduktig men rent kommunikativt ger hon helt fel signaler. Sossarna behöver förnyelse, inte någon skåpmat ur skafferiet. Hellre en helt ny meny än rester från förr. Så tycker jag. Risken är också stor att den politiska debatten skulle gå på knäna och handla mer om krediter och toblerone än politik och sakfrågor. Det finns fyra år att bygga nytt på, synd då att ägna fyra år åt dementier för tio år gammalt skräp.
Själv är jag krasst PR-tänkande när jag säger att Ulrika Messing är det bästa valet. För precis som Neil Postman skrev redan 1985: “Cosmetology has replaced ideology” sÃ¥ behövs en snygg partiledare. Reinfeldt har look, även om alla kanske inte skulle kalla honom snygg och Messing har det. Hon är snygg - pÃ¥ ett icke-skrämmande sätt och skulle därmed signalera nytänkande efter GP, Skosulan och Höknäsan. Sahlin är det inte.
Sen hÃ¥ller jag med Beta i det övriga. Och jag tror att Messing är den “nya menyn”.
Tror ocksÃ¥ pÃ¥ det där “cosmetology…”, att fÃ¥ nÃ¥gon som ser bra ut. En kvinna som glänser: Ja tack! Messing kan vara rätt, dessutom verkar hon vara som folk och har intresse för musik: :-)
http://www.aftonbladet.se/vss/.....57,00.html
Problemet som S har är att de egentligen efter Margot W inte har någon kandidat att tala om. Det finns inte den kommunkativa persoen i partiet just nu. Messing må vara men även hon är blek och har inte visat sig allt för mycket i den politiska debatten. Man måste ha någon som går hem både PR mässigt men även politiskt kan göra ett bra jobb.
Jag säger vad jag hävdat hela tiden: hon är inte kompetent nog för jobbet heller. Jag tyckte redan för 20 Ã¥r sedan att det var oebripligt att det fanns folk som höll henne bakom ryggen (läs: Ingvar Carlsson). Toblerone & co hjälper till att skaffa ett alibi och det kommer mÃ¥nga s- och LO-distrikt använda sig av. För väldigt fÃ¥ vill säga de där obehagliga orden som delas inte bara av mig utan av mÃ¥nga: “Hon är inte kompetent nog för att bli statsminister”.
Sedan Anna Lindh blev mördad fanns det bara en kvar i mina ögon: Margot Wallström. Men den dörren är stängd. Att dessa båda är kvinnor har inget med kvotering att göra. Ingen hade varit bättre. Inte en käft. Nu kommer de att försöka att hitta ungefär vemsomhelst precis som vid förra partiledarbytet.