Nej. Det kommer ingen 100 Things-lista på Deep|edition. Det är för jobbigt. Jag vill att en sån ska vara bredden och djupet av vad jag är - och då inser jag att det minst blir en 1000 Things-lista. Vilket innebär att ingen ändå kommer att läsa den.

Jag försvinner ett tag. För hur länge återstår att se. Men jag kommer tillbaka.
Radera mig inte.

Peace, love & elelement

N|.

Andra bloggar om: The Last Waltz, försvinner, borta, tillbaka

Något lär bli lidande.

Andra bloggar om: Karolina Lassbo, tid att blogga, bloggande, timmar

Den var ok, Superman Returns. Snyggt gjord även om Stålis såg väl skulpterad ut. Spacey som Lex Luthor var briljant. Kul att gå på bio men fan, kan inte biovaktmästaren sätta på sig något annat än en “Älska MER”-tshirt? Ett tag innan vi åkte var det lite kris eftersom jag inte kunde hitta mina kreditkort och körkort. Jag frågade HS om hon plockat ur dem ur shortsen som hon slängde i tvätten på morgonen men nej, enligt henne fanns inte hållaren där. Och hon kom med en massa befängda platser där de kunde vara - fast jag visste att de aldrig tidigare ramlat ur fickan. Till slut kom vi på att titta i shortsen, som nu var torra efter tvätt, centrifug och ute-torkning. Och där låg de. Snacka om att tvätta pengar…

Avslutade natten med ett avsnitt “Vita Huset”. Det när Will Bailey dyker upp hos Toby. Och talskrivande diskuteras genom hela avsnittet. Antar att det är svårt att greppa det som Toby och Will pratar om i slutet eller Tobys mening “att det bara finns kanske nio personer som klarar av att skriva ett installationstal” för den som inte jobbar med att skriva, inte har som uppgift att skapa hopp, vilja och önskningar via ord.

Som copywriter handlar det om just det - att alltid försöka skriva den där texten som är “wow!”¹. Som planner handlar det numera om att hitta konceptet som får saker att skina. Och som präst handlade (för mig²) predikan om samma sak. Ett “wow!” som både känns i magen och exploderar i huvudet på den som läser eller lyssnar. Att bygga en text som lyfter - om så en produkt, en annons eller en människas hjärta.

Ord är mitt. Kall. Det är det jag lever och andas. Antagligen delvis för att det är den enda konstform jag sluppit att konkurrera med mina föräldrar om. Men också för att jag har … en gåva. En gåva att vårda, utveckla och låta spira. Precis som alla andra har sina gåvor. Att vårda, utveckla och låta spira till stolta och blommande fyrverkerier av känsla och kunskap.

Som ger andra en känsla av “wow!”

Andra bloggar om: wow!, Superman Returns, copywriter, präst, ord, pengar, tvätt, kall

1. Något som en del förvirrade anonyma personer verkar ha missat att reklamare kan söka. [up]
2. Tyvärr har jag mött alltför många präster som är urusla på att predika. Under min utbildning ifrågasatte jag ofta varför man inte kunde försöka hitta ett sätt att faktiskt divergera yrket så att de som var bra på en sak skulle göra den och de som var bra på en annan skulle sysselsätta sig med det. Det föll aldrig i någon vidare god jord. [up]

Jag “tubar”:

http://www.youtube.com/watch?v=TOAtPFivYeQ
http://www.youtube.com/watch?v=GpVbLm4TN3g
http://www.youtube.com/watch?v=ctWFwcGxKWk
http://www.youtube.com/watch?v=o7KjiDZMD5o
http://www.youtube.com/watch?v=k5Cgp3WIj-E (Stockholm!)

Den här ger mig goosebumps. Bono klättrar högst upp i scenbygget. Jag gissar ‘82-’83. Och en tolvårig N satt och såg på maratonrock på SVT. Så dök de här irländarna upp. Och från om med det var jag såld. Helt såld. Och det har fortsatt. Det var en frälsningsupplevelse - typ den enda jag haft. På måndagen gick jag och köpte “War”.

Mer från samma konsert (1982):
Day w/o me
I threw a brick through a window
Rejoice

http://www.youtube.com/watch?v=sLnVEVs2QBM
http://www.youtube.com/watch?v=5Ga_Jq3FdKk

Andra bloggar om: U2, YouTube, videos

Varmt och sen regn. Jodå. Fredag också. Och en massa internettroll i farten verkar det som. Och idiotiska bloggägare som fimpar kommentarer och bara lämnar kvar sina kompisars älsklingskommentarer¹.

Själv blev jag idag anklagad för att lämna anonyma kommentarer. Det har jag inte gjort sedan jag råkade glömma att skriva mitt namn på en kommentar hos Jinge och han fick tokspel och anklagade mig för mordhot. Att gubbfan sen hotat och hotade mig tusenfalt gällde ju inte för honom. Så går det när man kallar stollar för stollar, och fjantar för fjantar. För att inte tala om när man kallar ärkepuckon för just ärkepuckon.

Sen har jag pratat i mobilen med Studiomannen. Och det är märkligt hur vissa personer bara känns som om de passar ihop med en liksom. Direkt kände jag att jag och HS garanterat skulle trivas ihop med honom och Frun. Sen kan jag ha fel men det har jag sällan när det gäller såna här saker.

Jag har försökt få Sandra att förstå att det kan vara så att första tryckningen av hennes bok faktiskt kan vara slutsåld. Det är knappast någon konstig sak. Men kul. Snacka om kometkarriär rakt in i författar-Sverige.

Sandra: Men höga försäljningssiffror behöver inte innebära att boken är bra.
N|.: Nej. Men både du och jag vet att den är det.

Nu visade det sig att det inte riktigt var slut men ändå. Hon är mer värd framgång än de flesta andra.

Och jag var iväg och strök en tennistid ikväll eftersom jag bjuder ut HS på bio. Sen var jag in till en av grannarna och hjälpte honom att få mobilen och datorn att prata med varandra. Så har jag klippt gräset. Men vår (lilla) gräsmatta kan bäst beskrivas som rejält kuperad, och våra (två) handjagare som sämre begagnade så det hela var mest varmt men knappast effektivt.

Under större delen av dagen har jag gått i en smärre chock. Imorse, när jag låg och mornade mig, kom HS upp med kaffe, tidning och, som det visade sig, ett brev poststämplat i Köping. Det första jag tänkte var att My Mother From Hell lagt näsan i vädret men sån tur hade jag inte. Det var en inbjudan till återträff med grundskoleklassen. Det är tjugo fucking år sedan jag slutade nian. Och det skapade en massa upphoppande minnen. Och funderingar om hur jag egentligen ska göra. Det är ingen jag egentligen är sugen på att träffa från klassen. Jag var mest överlycklig att slippa dem eftersom grundskolan var ett helvete. Samtidigt vore det intressant. Och rätt så skrämmande.

Det jag gjort är att anmäla mig till Uppsala universitets Alumninätverk. Det var lite kul.

Andra bloggar om: återträff, gräsklippning, Studiomannen, Sandra, bio, semester, internettroll, kommentarer, bloggare

1. Själv tar jag aldrig bort kommentarer. Inte ens när Jerry väljer att skriva mitt riktiga namn med versaler. [up]

Idag har det varit varmt. Och jag har inte gjort mer än bytt lite utseende på Deep och på Researcher.
Köpte pizza. Rött vin. Och sen TV.
Börjar få ångest för att semestern snart är slut. En vecka kvar.
Jag vill ha mer.

Andra bloggar om: pizza, semester, slut, re-design

Snacka om att kacka i eget bo, kasta sten i glashus och ha tappat bort kvasten för att sopa framför egen dörr…

Om vi kan beskatta sprit och tobak för att det är farligt borde vi kunna lägga skatt på skitprogram, som vissa dokusåpor i TV.

Uttalandet kommer från Jan Emanuel Johansson.
Jepp. Han. Robinsonvinnaren. I en metodistkyrka under Almedalsveckan på ett seminarium anordnat av Svenska Läromedel och Broderskapsrörelsen.

Jisses. Och det intressanta är att kd ju i princip går på samma linje. Anar man en sammansvärjning mellan socialdemokratins värsta populist och den svenska versionen av Moral majority?

Uppdatering: Verkar som om Realtid.se, load och Beta Alfa läser mina postningar idogt - eller att de (som jag) gått igenom sommarens skörd av Newsdesk-pressmeddelanden eftersom pressmeddelandet ovan är från tredje juli :).


Andra bloggar om: Jan-Emmanuel, straffskatt, dokusåpor, utspel, pressmeddelande

En tidning har rätt att tacka nej till alla annonser den vill. Samtidigt har den å andra sidan rätt att ta in alla annonser den vill. Något som Centrum Mot Rasism i vanlig ordning missar. Frågan är hur långt den individuella friheten ska få tillåtas?

Centrum mot rasism rasar mot bostadsannons - fan vet om de verkligen “rasar” dock…

Andra bloggar om: Centrum Mot Rasism, bostadsannons, rasar, individens frihet

IE7.com

Ooops!

Återigen är min tes bevisad - det är småpengar att se till att alla domäner är i hamn…

Andra bloggar om: domäner, Microsoft, varumärke, oops

Ätteläggen har åkt med morfar och mormor ett par dagar. Stillhet. Spelade tennis igår igen - jämn match men jag förlorade med 6-4 till slut. Det var för varmt. Solen gassade rakt ner på oss. Tapetseringen av övre hallen är klar. Grått. Femtitalstapet.

Jag köpte en DVD-spelare till svärföräldrarna på ICA. De är lite för sega för att inte¹ komma till skott. Snart lär jag köpa en ny dator till dem - eller så köper jag en ny till mig själv så får de ta den här.

Min jobbdator är inlämnad och diagnosticerad. Det var inget glapp. Det var fel. Så nu måste den skickas iväg till Asus i Holland. Vilket minst tar en månad. Det får bli i september. Jag får köra med externt tangentbord fram till dess helt enkelt. Skräp.

Jag skäms inte för att säga att jag är trött på värmen nu. Fast det är bra om det håller sig över nästa vecka. Sista semesterveckan. Sen är det 120 % som gäller i ett par veckor.

Igår var jag inspirerad och skrev både om Israel-Libanon och fp:s förslag om en litteraturkanon. Det intressanta är att det är tyst på kommentarer om jag skriver om sånt. Är det kanske så att Deep|editions varumärke är något annat än att skriva om politik? Har bloggosfären fragmenterats så till den milda grad att det är så att man läser sådana som man vet vad den skriver om? Och har jag blivit sån?

Imorgon går jag och HS på bio. För första gången på sju år. Premiären av “Superman Returns“. Jag beställde och betalade biljetterna utan att HS visste om. Överraskning.

Har läst ut “Alla familjer är psykotiska” av Douglas Coupland. Varje gång fascinerar hans filosofiska vändningar mest. Och tänket som hela tiden ligger under ytan. Oavsett om det handlar om datornördar, Generation X eller som här - en kanadensisk hillbillyfamilj. Det finns ett avgrundsdjup i texterna. Det är fascinerande.

Andra bloggar om: DVD-spelare, varmt, jobb, dator, Superman Returns, Douglas Coupland, tangentbord

1. Jodå, Petra. Även solen har sina fläckar ;) [up]

Ibland är hon mest tröttsam, Marie Söderqvist. Idag visar hon på en lite udda konservatism i sitt utspel om att det går att säga vad som är “bra” respektive “dålig litteratur”¹.
Det som Söderqvist vill föra fram är samma andas argument som genom åren skapat saker som: förbud mot homosexualitet, sterilisering av utvecklingsstörda, en lamslagen flyktingpolitik och andra övergrepp mot individen. Allt i föresatserna att det är till för något “högre gott”; samhälle, kyrka, mänsklighet. Det har helt enkelt inneburit att individens tro, tyckande, behov och smak har ansetts rätt att undertrycka för ett högre syfte.

Det kan tyckas att jag drar väl höga växlar² på hennes stöd för ett förslag om att skapa en lista med utsedd kvalitetslitteratur³ men vad jag ofta saknar i såna här diskurser är en insikt om bakomliggande strukturer. Och att sådana strukturer får genomgripande konsekvenser även om de mest synliga kan verka mindre intressanta i ett vidare samhällsperspektiv.

Problemet är att Söderqvist jämför ett sorts litteraturkanon⁴ med frivillig och uttalat subjektiv betygssättning av restauranger (Michelin). Och jämförelsen haltar. Eller visar en skrämmande bild av ett samhälle där Söderqvist och hennes åsiktsgelikar skapar en “rättrogen” litteraturlista med författare som för ett “rätt” liv. För en stjärna i Guide de Michelin handlar om så mycket mer än bara själva kokkonsten: det handlar om upplevelsen, bemötande, belägenhet och självklart (även om GM inte vill kännas vid det) också om ett inarbetat namn. Om detta ska överföras till en boklista så ska såna saker som bokomslag, kvalitet på papper, författarens tidigare produktion liksom att hans/hennes rykte och liv måste vägas in.
Och i slutänden är det ändå den enskilde Michelingubbens (hehe) subjektiva åsikt och smak som fäller avgörandet.

Då hamnar vi i den grundläggande frågan som Söderqvist duckar för: vem ska bestämma preferenserna för “bra litteratur” och fr a - vem ska fälla avgörandet?

Uppdatering: Samma frågor ställer Stefan Jonsson på DN. Och utmanar folkpartiets partistyrelse att lista vilka klassiker som de personligen läst.
Och Redaktörn sätter självklart fingret på den populistiska folkpartipulsen.

Andra bloggar om: Folkpartiet, litteraturkanon, Marie Söderqvist, Cecilia Wikström, Stefan Jonsson, böcker, konservatism

1. Det hela har sin upprinnelse i Ranelids korkade uttalande om “bimboförfattarna” [up]
2. Särskilt då jag för tillfället sitter skönt tillbakalutad i skuggan ute i trädgården. [up]
3. Uppdaterad länk till Cecilia Wikströms debattartikel med förslag till Svensk litteraturkanon. [up]
4. Inte en sån som smäller. [up]

Jag vet inte vad som är mest oroande - att Israel kan ha bombat en FN-postering medvetet eller Israels förklaringar att bombningen inte var meningen. Det senare ger en viss känsla av oro:

Åh fan. Förlåt, vi glömde bort att det var en FN-postering! De som stod på vakt bar skägg.

För övrigt vidhåller jag att konflikten är alltför komplicerad för att entydigt säga “den gör fel” eller “den gör fel”. Hizbollah har fått vuxit sig starka genom att den libanesiska armén tillåtit dem. Dock beror det på att Syrien haft en stark påverkan på Libanon under de gångna åren. Israel har också sedan länge haft ett sorts carte blanche att försvara sig gentemot ständig aggression och södra Libanon har, på grund av detta och på grund av att Hizbollah mer eller mindre fått fritt växa sig starka, blivit ett no mans land.

Samtidigt är det ett anfallskrig Israel valt att inleda - och genom att också gå in med marktrupp är det enligt folkrätten en invasion, dock utan föregående krigsförklaring.

Problemet för FN och omvärlden är de olika intressesfärer som finns runt Israel. Och det faktum att Alliansens krig i både Afghanistan och Irak i princip fungerat på samma sätt som det krig Israel för i södra Libanon.

Tyvärr är konflikten i Mellanöstern en konflikt som cementerats både i närområdet men också i huvudet på folk i väst. Det är rätt enkelt att veta hur olika kommentatorer kommer att förklara konflikten och fr a är det knappast överraskande vilka som väljer att “hålla på” respektive sida. Det är problemet med konflikter - det är väldigt likt fotboll. Och människans hjärna söker alltid de enklaste förklaringarna vilket innebär att man väljer vilket lag man hejar på. Oavsett om det handlar om läder- eller stålkulor.

En hel del demonstrationer har skett i Sverige, bland annat här i Borlänge och där har Davidsstjärnan fått ett hakkors som tillägg, något som - förutom att hakkorset är en förbjuden symbol - är ett rejält bottennapp. Tyvärr verkar inte ens de styrande personerna i såväl Islamiska föreningen, Broderskapsrörelsen eller ens kommunalrådet inse det stora problemet:

Ali Hamad, ordförande i Islamiska föreningen:

Man använder hakkorset tillsammans med Israels flagga därför att det Israel gör just nu är precis samma sak som nazisterna gjorde mot judarna, säger Ali Hamad.

[...]

Och han menar att användandet av hakkorsflaggan får ses som en stark och allvarlig kritik mot vad som demonstranterna, och FN, anser vara ett olagligt krig.

Tomas Axelson, ordförande i Broderskapsrörelsen, talade på demonstrationen:

Det som användes var ju inte rena hakkors, utan snedställda och infällda i Davidsstjärnan, men jag tycker att det är olämpligt att jämställa nazism med sionism.

Han säger att han ändå kan förstå användandet av hakkors i demonstrationen, som ett uttryck för vanmakt.

- Man saftar på med det värsta man vet. Men plakat med hakkors gynnar inte vår sak, säger Tomas Axelson.

Peter Hultqvist, fd kommunalråd och ordförande i Socialdemokraterna i Dalarna:

Det är inte bra, men det var ingenting som Islamiska förbundet eller någon arrangör låg bakom. Skyltarna hade nog demonstrationsdeltagarna suttit hemma och gjort själva, säger Peter Hultqvist.

Han har pratat med Islamiska förbundets ordförande Ali Hamad och att denne sagt att hakkors i framtiden inte ska finnas med i förbundets demonstrationståg.

-Det tycker jag är viktigt, att man tar tag i det här och reder ut det.

Han säger att han är glad över att det anordnats demonstrationer mot det israeliska agerandet i Mellanöstern och hoppas att hakkorsplakaten inte ska skymma kritiken mot Israel

- Israels övergrepp ska inte få överskuggas av sådana här diskussioner, avslutar Peter Hultqvist.

Det som skrämmer mig mest är nog ändå Tomas Axelsons, som jag uppfattar det, flata uttalande. Han är teolog, och religionssociolog och forskar om visuell kultur. Fr a jobbar han i sin forskning på Högskolan Dalarna mycket med symboler i populärkultur. Och ser inte riktigt allvaret i det här.

För min del är det inte ens ett försök att jämställa nazism och sionism - för Davidsstjärnan är inte en symbol dedikerad för sionismen utan för judendomen. Och judendomen är inte detsamma som sionism. Sionismen är en politisk rörelse - från början ateistisk. Dess koppling till judendomen ligger i religionens syn på folket. Det finns fortfarande skarpa motsättningar inom judendomen mellan ortodoxa judar, som anser att Israel inte är hemlandet och sionister som antingen ser Israel som det (av Gud) förlovade landet eller som ser det som en nödvändighet för att skydda folket. Visserligen antog kongressen för Zionism Davidsstjärnan som officiell symbol redan 1897 men den fanns redan som symbol för judarna på 1300-talet. (läs mer Judiska Museet i Stockholm).

Tyvärr finns det inom socialdemokratin och fr a inom dess kristna gren Broderskapsrörelsen en enögd förkärlek till den palestinska saken, i vissa fall förståelig eftersom Israel och väst ofta blandar ihop alla palestinier till en enda skrämmande hord av islamiska terrorister. Något som inte kan vara mer fel mot ett folk vars politiska och religiösa bredd är lika stor, om inte större, än svenskars. Det blir å andra sidan en björntjänst när Broderskapsrörelsen tovar ihop alla judar till en enda blodtörstig sionistisk hop.

Andra bloggar om: Israel, Libanon, palestinier, sionism, hakkors, Davidsstjärnan, komplicerad konflikt, socialdemokrati, Broderskap, FN, bomber, granater

Jag har missat Erlend Loe. Hans “Naiv. Super.” är lysande. Jag gillar sättet han skriver på. Staccato. Som jag vill skriva.

Det var länge sedan jag tog mig tid att läsa skönlitteratur. Och nu vill jag bara sluka böcker. Så nu är det dags att välja en ny bland alla olästa som jag samlat på mig.

Jag har inte läst “Alla familjer är psykotiska” trots att jag annars brukar slänga mig över Couplands böcker. Jag har också Lundells “Frukost…” kvar. Men bara storleken på den gör mig trött. Jag skulle kunna läsa klart “Vita tänder” eller läsa “Autografjägaren“. Språket är vackert men storiesarna appellerar inte just nu.

Andra bloggar om: Erlend Loe, Naiv Super, Coupland, böcker, läsa, språket

Sunda människor de däringa Tokholmarna: Slaget om Stureplan - brats mot “kreddare”. Jesus…

– De är ett jävla Söderpack som parasiterar på vår livsstil. Kunde jag trycka på en knapp för att spränga deras vidriga lilla subkultur i luften skulle jag göra det utan att tveka en sekund, skriver han på hemsidan.

Det låter sunt och balanserat. Fan vad skönt det är att bo i Dalarna.

Andra bloggar om: Stureplan, Stockholm, SoFo, brats, kreddare, Söderpack, konflikt, sunt och balanserat, Dalarna

Detta har vi i Våga Vägra Golf, ett utskott i RT90 Borlänge, länge förklarat: Golf är farligt för allmänheten

Enligt en ny dom i Miljödomstolen kan golfspelande klassas som miljöfarlig verksamhet.

Golfbollar kan liknas vid flygande sprängsten enligt di.se.

Andra bloggar om: golf, fara, Miljödomstolen, golfspelande, miljöfarlig verksamhet

På grund av Mozillas ibland något märkliga säkerhetspolicy så finns utmaningen från Trulsa och Peter här.

Andra bloggar om: sommarprat, radio

Överjävlig natt. Kroppen, framför allt benen har levt eget liv. Stressstressstress. Rör sig av sig själv. Och jag vet inte varför ens. Jag är helt jävla slut efter det här. På programmet står att larva iväg till Falun och BK Data för att lämna in jobblaptopen. Har ont i precis hela kroppen efter inatt. Som att sprungit ett par tre maraton. Imorse valde jag att ta två 25 mg av Pfizers original - jag börjar bli jäkligt fundersam över om de där replikorna på 50 mg jag fick verkligen fungerar som de ska. Frågade en kompis som jobbar inom medicinbranschen med utveckling och han sa att det kan vara stora skillnader på tabletter även om det råkar vara samma aktiva substans. Det är skillnad på hur de byggs upp när det gäller bärmedel och när i kroppen de avlämnar den aktiva substansen. Så här kan jag inte ha det liksom.

Eller så är jag inte gjord för att ha semester…

Andra bloggar om: jobbdatorn, stress, Pfizer, Zoloft, substans, semester, natt

Deep|edition är kommentartät medan Researcher är tät på postningar (visserligen har den funnits sedan 2003 också). Skillnaden är däremot att Akismet jobbar klart hårdare för Researcher än för D|E. Och Bad Behavior petar rejält mycket på densamma (och dessa två är inlagda samtidigt på båda bloggarna).

Researcher:

There are currently 2,853 posts and 1,866 comments, contained within 43 categories.
Akismet has caught 4,886 spam for you since you first installed it.
Bad Behavior has blocked 737 access attempts in the last 7 days.

Deep|edition:

There are currently 629 posts and 2,043 comments, contained within 22 categories.
Akismet has caught 361 spam for you since you first installed it.
Bad Behavior has blocked 66 access attempts in the last 7 days.

Andra bloggar om: Akismet, Bad Behavior, skillnad, spam, Researcher, Deepedition

Två år sen vi träffade dem sist. Det var gott att vara där.

Två gånger den här veckan - återknytande. Och det känns så rätt. Bra.

Det är märkligt vad rädsla kan göra med en.

Andra bloggar om: rädsla, kompisar från förr

Sen natt. Först en sån där ad hoc-grillkväll och sen tittade jag en bit på “Superman”. Men somnade i soffan - vaknade precis innan Vita Huset började och såg det.
Morgonen lugn. Hagge väntar. Kompisar från förr.
Har glott runt efter en ny digitalkamera. Helst skulle jag vilja ha en systemkamera men problemet är att de är rejält dyra och att vi köpte en för fyra år sen - men såklart för 35-film… Annars behöver jag någon med lite mer megapixel-krut i och gärna med en genomsiktssökare. Min gamla har fått för mycket stryk att det verkar som om rätt mycket förlorats i kvalitet på bilderna.
Jag skulle behöva sova en halvtimme till eller nåt…

Andra bloggar om: grilla, Vita Huset, digitalkamera, sova

Det här kallar jag bloggfajt! Storleken är allt, Vem fan tror Stationsvakt att han är? och Stora starka bloggare som klämmer på varandra. Lite gayigt sådär och typiskt nördmanligt ;). Själv håller jag mig för god för att ens behöva visa att jag är starkast…

Andra bloggar om: bloggfajt, Stationsvakt, Barczyk, Beta Alfa, bloggare, män klämmer på män, nördar

Kaffe och tidningsläsande i sängen. Barnen tittade på morgon-TV. Frukost och det är skönt svalt ute. Solstickan cyklade iväg till en kompis, HS och Terrorprinessan åkte iväg för att beställa tapeter till övre hallen. Och jag ska gå ut och fortsätta med bilen. Den vita.

Funderar på att ta bloggsemester - hur jävla kul är det här att läsa, egentligen?

Andra bloggar om: kaffe, tidning, morgon-TV, frukost, tapeter, bloggsemester

Alltså. Jag såg avsnittet “Process Stories”¹ igår. Och jag ser det idag.

Och hur i helvete kan man skriva ett sånt totalt lysande manus? Hur gör de?! Början är så perfekt - inget går att lägga till, inget går att dra ifrån.

Och det värsta är att åtminstone de fem första säsongerna består enbart av såna manus…

Andra bloggar om: Vita Huset, manus

1. Vita Huset avsnitt 7 säsong 4 [up]

Sånt här är inte bra för självkänslan: att se Paul Weller på scen 2006… En gammal sliten gubbe i dåligt blonderat barr… Nä…

Bättre att ge en liten dagens musiklista:

Suck my Glock Ar3a
Starsong Ashengrace
Bat Country Avenged Sevenfold
Hellbound The Breeders
Suffocating Under Words Of Sorrow Bullet For My Valentine
Judy Staring at the Sun Catherine Wheel
Lessons Clench
Cold Crossfade
Letters For Jennie Deonda Ltd
Resolve Foo Fighters
Vampyra Inkubus Sukkubus
Turn Away Misnomer
Only Shallow My Bloody Valentine
In Periphery Numic
Dig For Fire The Pixies
Envy is Dangerous Raised Fist
Inside my Head Shattersphere
Sugar Kane Sonic Youth
Jesus Biting Nails Soundisciples UK
Multiply and Divide The Soviettes
Solar Star Crossed
Sparkys Dream Teenage Fanclub

Andra bloggar om: sliten, gubbe, Paul Weller, musik, självkänsla

1/3 av Renaulten är rubbad med Cleaner. Resten kvar. Sen ska biljäveln vaxas. Och sen på med polish. Och sen är det Svarta Farans tur… Jag vet vad jag har att göra.

För övrigt har min jobbdators tangentbord och pekplatta slutat att fungera. Huxflux. Vilket innebär att jag inte kommer åt min iTunes och hela mitt musikbibliotek. Som tur var plockade jag ner rejält med rolig musik häromdagen. Plus att Firren har gett en hel del nytt som turligt nog ligger på den här datorn.

Ringde “Pastorn”¹ och ska åka in med jobblaptopen på måndag. Den måste vara fit for fight om två veckor eftersom jag har extremt mycket saker som ska vara klara första veckan jag jobbar.

Det är fuktigt, åskvarmt och HS har badat i poolen.
Och det är fredag. Igen.

Andra bloggar om: fredag, recond, datorhaveri, tangentbord, datatekniker

1. Vår datateknikerkonsult. [up]