På väg hem han jag tänka. De håller på att renovera ena sidan av vägen - den här nya tvåfiliga vägen mellan Falun och Borlänge behöver renoveras. Den invigdes i november 2005.
I vilket fall. Man kan inte köra i sin egen takt utan följer dem framför. Det får tankarna att vandra iväg på egen hand. Idag slog det mig igen att det inte är någon dröm - jag behöver aldrig gå tillbaka till mitt förra jobb. Det kanske låter som en konstig tanke men eftersom jag dels är rätt trött och en kollega gått hem pga av stressymptom så tänkte jag tillbaka. Och insåg att jag faktiskt inte någonsin, om jag inte vill, behöver rodda en gudstjänst igen.
Samtidigt, insåg jag, innebär det också att jag måste slåss mot meningslösheten. Den kalla känslan kom åter, fr a då jag insåg att det skulle vara diskussioner om målning när jag kom hem. Och jag tänkte på alla år - med henne, med oss. Och att ständigt åka till jobbet, åka från jobbet, hem och inte känna sig hemma.
Jag lät inte känslan övermanna mig. Jag lät den finnas där men inte att den fick ta över. Jag har blivit bättre på att hantera mina demoner.
(och det var lugnt när jag kom hem. HS målartvättade men jag slapp. Jag la mig och lyssnade på diverse döds- och doommetal och somnade djupt till Solstickan väckte mig för att läsa lite HP)
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
deep|ed
Studiomannen
Per M
lisa
mymlan
Lyssnade på döds- och dometal? Musik eller vadå?
Death- och doom-metal. Jo. Musik. Typ :)
kallas det rodda även när det gäller gudtjänster? rodda där o’et uttalas som ett å? då är du roddare?
helt plötsligt fick allt en ny betydelse
Kallas och kallas. Eftersom jag jobbade som ungdomspräst gjorde jag nästan enbart ungdomsinriktade gudstjänster vilket innebar såväl datorgrafik på storbild, ljusriggning, diverse annan scenografi och ofta ett helt rockband. Så jo, för mig handlade det verkligen om att rodda. Jag kan på kort tid sätta ihop en ljusrigg, fixa en PA-anläggning så att det låter och tänka en scenografi som både är snygg och praktisk.
Jag kallade för övrigt gudstjänster för “gig” också :)
du kallade dem gig? ah, då förstår jag. prästkollegorna blev nog lite rädda att nästa steg var fans och groupies…hehe
*flinar* Vad är det som säger att jag inte hade både och? ;)
Headbanga och stagediva borde kunna funka också!
Aaah. Det är bara jag som inte kan läsa. Hahaha! :) Doommetal, liksom, ja men säg det då! ;) Dome-tal, tänkte min förvirrade hjärna. Och antog att det var …ehhh, glöm det. Hihi.
crrly: Nej, domsöndagen är i november :D
Japp.
Helgen innan jag i åratal stod och mullrade fram “Advent” och “Dotter Sion fröjda dig”. Saknar det faktiskt - och inte utan orsak. Avstår nu, eftersom körledaren är en alldeles enastående liten skitstövel…
Men jag har aldrig sett strobolights, lasershow och mega-PA på advent…
Apropå musik vet jag ett brudpar som på vägen fram till sin borgerliga vigsel tågade till “Highway Star” med Deep Purple. Brudgummen var från Falun. men jag tror varken att det eller låtvalet var skälet till att det sprack ett par år senare…
Idag skulle jag snarare valt “Highway to hell” ‘;)
En ämbetskollega till mig fick bråka med sitt stift eftersom hon valt en Sisters of mercy-låt (tror det var Temple of Love) tillsammans med sin blivande man.
oj, oj…
Josephine. Vad ojar du om?