Min stolthet. Min Solsticka.
Min stolthet. Solstickan har blivit sÃ¥ stor. Jag skjutsade honom till fritids idag och han sa: “Pappa, du behöver inte följa med mig in.” och jag hörde pÃ¥ tonen (trots att vi spelade Arch Enemy pÃ¥ bilstereon) att det handlade om att ta det där ytterligare steget ut frÃ¥n tryggheten. SÃ¥ jag gick inte ur bilen - stannade bara sÃ¥ att jag sÃ¥g att han kom in pÃ¥ fritids. Och insÃ¥g hur stor han blivit. Om mindre än en mÃ¥nad fyller han sju Ã¥r…
Kanske relaterat: Sonen är stor, Käka lunch, Godmorgon, Valborg. Tack., From Hell (feberyrslingar), Vilken dag…,
Technoratilinks.
060421 08:42
Och snart flyttar dom hemifrån.
060421 09:30
Usch, jag vet nite om jag vill att in lillgris ska bli sÃ¥ mycket större än han är nu. 2 Ã¥r är en underbar Ã¥lder. ja, minus trotsen dÃ¥…
060421 13:48
Jag har ju inte barn själv men, jag var pÃ¥ ett Ã¥rs kalas igÃ¥r och insÃ¥g att innan jag vet ordet av det sÃ¥ kommer jag stÃ¥ pÃ¥ en skolgÃ¥rd och hänga blommor kring “lillkillens hals” fÃ¥r dÃ¥ har han tagit studenten.
Jag hittar inte din mailadress, men du har ju min…sÃ¥….jag väntar :)
060421 13:57
Än så länge pratar han med dig i alla fall! Tänk när/om han blir en butter tonårsgrabb som bara mumlar nåt i stil med: dra åt h-vete gubbf-n så fort du säger något.
060421 14:34
Vemod och stolthet.
Nostalgi och förväntan.
Snart vill de inte sitta i knät längre.
Snart får man inte ligga hos dem när de ska somna.
Snart går de till skolan själva. Och till jobbet!
Nu har vi ingen tid för oss själva men snart är det barnen som inte har tid med oss.
Det vore trevligt med lite lagom.