I hate my life
Dagens bästa textrad:
I hate my life I want to die
I was just pretending all this time
A mask I wear so I don’t bare
My soul to the cold, harsh world out there
Try to prevail but only fail
Each time on a grander and grander scale
My life is worthless and so am I
I hate my life I want to die
Assemblage 23: Bi-polar
Kanske relaterat: whn routne rns dry, Ugh… en förklaring, Armed with nothing, Hate speech eller hets, Un-holy, Synthlök,
Technoratilinks.
060331 22:08
Du kan inte mena allvar??!! Är du deppig? Känns det verkligen som att hatar ditt liv och vill dö?
Och jag har en allvarlig sjukdom och vill inget hellre än att leva.
SÃ¥ olika det kan vara.
Jag hoppas du kommer på bättre tankar och att det finns en ljusning runt hörnet.
060331 22:28
Nu blir jag orolig och sorgsen. Känns det sÃ¥ j*a hemskt? Och inget kan jag säga eller göra som fÃ¥r det att “go away”. Mer än en hel drös med klyschor…. Men Du, Du behövs!
060331 23:37
Men - läste ni inte:
“Dagens bästa textrad”.
Det är inte lika med Niclas person.
060331 23:40
Shall Earth No More Inspire Thee (May 1841)
* Shall Earth no more inspire thee,
Thou lonely dreamer now?
Since passion may not fire thee
Shall Nature cease to bow?
Thy mind is ever moving
In regions dark to thee;
Recall its useless roving—
Come back and dwell with me—
* I’ve watched thee every hour—
I know my mighty sway—
I know my magic power
To drive thy griefs away—
* Then let my winds caress thee—
Thy comrades let me be—
Since naught beside can bless thee
Return and dwell with me—
Emily Brontë
060331 23:41
Tack Sandra. Det var ju en lättnad - på ett sätt.
060331 23:53
Tänk att jag ska ha sÃ¥ brÃ¥ttom ibland …
060401 02:13
Aouch! Det låter svidande.
Själv känner jag mer…
“And I’m steady but I’m starting to shake
And I don’t know how much more I can take
This is it now
Everybody get down
This is all I can take
This is how a heart breaks
You take a hit now you feel it break down
Make you stay wide awake
This is how a heart breaks”
This is how a heart breaks - Rob Thomas
060401 09:16
[...] Tack för alla omtänksamma inlägg efter min, kanske något luddiga, postning. Det är dock så: jag har en kronisk depression så jodå - i grunden hatar jag mitt liv. Det har jag gjort i så många år att det egentligen är ett normaltillstånd. Mycket av att söka sig till prästeriet - på ett personligt plan - var antagligen att hitta ett sätt att motverka det svarta, cyniska som funnits inom mig så många år. [...]
060402 17:07
Utnyttja normaltillståndet.
Kronisk depression behöver inte begränsa dig om du förlikar dig med att du har den. Det är när du kan förlika dig med den som du kan lära dig att leva med den.
Vilket jag misstänker att du redan har gjort?
Livet är som en sinuskurva, det går upp och ned. Lika för oss alla. Ta vara på topparna och försök uthärda bottnarna.
Annica - lite luddigt.
Men inte skrivet utan erfarenhet.