Aftonbladet kör en Aftonbladet: Rösta fram den bästa kandidaten efter SVT:s försök att förnya dokusåpegenren med “Toppkandidaterna”. Det enda roliga i det här är jurysammanträdena. Dominika P och Sturmark tjoar i kapp medan Lotta Gröning tar en mer norrländsk om än högljudd pose. Hanna Zetterberg har sin kunskap om debatt väl prövad i Vänsterpartiet medan Gringos chefredaktör Zanyar Adami var mest chockad och försökte få ordning på sina egna tankar mitt i denna orkan av välverserade tyckarproffs.

Deltagarna? Bleka. Och förutsägbart “extrema”. Typifiering istället för möjliga nya “toppkandidater”. En ultrablå slipsgosse, en autonom, en invandrare, en snygg ung tjej, en extrem person inom fetischfacket, och en väldigt vanlig Svensson. Och sossen åker ut på grund av att han är för duktig.

En halvtimme är lite kort, men det var onekligen ett smart drag att driva med alla som förklarat att det är “förfärligt att göra politik till såpa”.

Klockren PR-insikt. Eller? SSU:s pressekreterare Peter Skeppström om varför han tipsade tidningarna när hans chef Anna Sjölin blev tagen av polisen:

- Jag förstod att det förr eller senare skulle komma ut. I stället för att vänta var det lika bra att direkt informera vad som hänt. Det har hela tiden varit vår ambition att det här ska genomsyras av öppenhet.

Öppenheten ja. Hur är det nu med hemsidan?

Inte ett ljud. So much for transparens.

Och självklart - han vidhåller att Anna Sjölin var nykter:

- Jag bedömer inte henne som berusad. Däremot var hon skakad och upprörd över det som hade hänt. Två personer satt på henne och en tredje slog henne med batong. Hon blev utsatt för kraftigt övervåld.

Ja, kära nån.

Källa: Resumé

Jag fick en uppenbarelse!

Tänk om hela Sjödin-affären är stagead? Ett PR-jobb DeLuxe? Målet är att just få Anna Sjödin att framstå som ett offer, och en folkhemshjältinna som vågar ta fajten med det kapitalistiska etablissemanget i form av Stureplans sunkigaste hak. Skulle kunna funka. Får hyra in någon liten vakt som inte kan göra så stor skada. Se till att pressekreteraren har en laddad mobiltelefon och sen se till att resten av gänget håller käften.

Ja kära nån. I min bransch vore det inte helt omöjligt…

Varför är så många bloggare intresserade av Anna Sjödin och hennes numera legendariska barfajt? En del bloggare anser att det är fånigt att ta upp det hela.

Antagligen för att det handlar om personer och händelser som de flesta bloggare kan identifiera sig med. De flesta av oss har antingen (eller både och) varit fulla och dumma på krogen, och kanske fått en smäll av en vakt när man vägrat att hörsamma dem. Eller träffat vakter som varit idioter. Eller jobbat i krogmiljö, i närheten eller som vakt eller what so ever och varit med om kvinnor och män där vettet går ut där spriten går in.
Och nu är det en ordförande för det största politiska ungdomsförbundet som det hela handlar om. Ord står mot ord, och blogosfären delas upp i rött och blått, kvinnor och män (inte helt fullt ut nej), politiskt korrekta och politiska vildar (som jag).

Jag tror att Sjödinaffären blir bloggandets verkliga genomslag i Sverige. Varför? Jo, det intressanta debatterandet sker på bloggarna. Genom knuff.se kan man läsa alla som kommenterar skeendet, och mainstreammedia halkar liksom efter. Citizen journalism är inte nödvändigt “finare” än traditionell mediajournalistik - men den är här för att stanna. Hittills har bloggandet mest setts som något övergående, lite småfånigt och medias småpåvar har mest visat ett nedlåtande överseende med “flugan”.

Fungerar ganska bra att lyssna på Arch Enemy, Evil Machine, In Flames, Dark Tranquility mfl samtidigt som man skriver annonscopy för skönhetsmedel…
Fast det är lite konstigt, det är det…

Kvällen kom också den. Bilen är återbördad i mina händer efter en sejour hos Ford. Det verkar som de till slut faktiskt fått fast avgassystemet. Åkte och tankade, kö till Jet långt ut på vägen. Sen hem, snabb middag och kaffe. Jag och Solstickan åkte ut till Coop för att köpa ett stycke elementluftarnyckel och en hockeyklubba. Det är så häftigt att ha en sexårig son, som i Renaulten kan sitta i framsätet. Han är rolig - och pratar konstant. I rondellerna låtsas han att det går jättefort och liksom blir “klistrad” mot fönstret.
På Coop drog vi en vända genom Power - kollade datorspel och gamepads, jag hittade en Logitechmus jag är sugen på. Men vi höll på oss. Inne på själva Coop hittade jag istället fyra böcker till det facila priset 100 spänn för alla. En Klas Östergren (”Tre berättelser”), en biografi över Andy Warhol, “Shutterbabe” - nån sorts dokumentär om en kvinnlig krigsfotograf och den bok som gjorde att jag började att rota runt - Bard och Söderqvists fortsättning på “Nätokraterna” - “Det globala imperiet”.
Efter mycket om och men hittade vi också elementluftarnyckel. 89 spänn. För en grej som inte direkt är daglig användning. Och en Reebok-hockeyklubba. Solstickan var nöjd, och jag med. Han är inte som andra. HS kom ner och berättade att han sagt, nästan lite skamset: “Mamma,jag får så mycket av er.” Kära nån! Är det någon som inte är speciellt bortskämd så är det han… Det är en fin ung man vi har fått. Ett stort hjärta. Jag är stolt över honom. Precis som jag är över Terrorprinsessan, även om hon har mer ego-boosting…
Sen då? TV såklart. Det är ju måndag. Dock fick jag lägga mig när det gällde “CSI” - då ville HS kolla en timme “Guldbaggegala” - och ursäkta men vad var det där sista jönsandet för något? En liveintervju? Men en utfrågare som använt mer tid till att se ut som en Hollywood-star på speed än att göra research? Och det fixar de en försening av “Vita Huset” för? Innan det såg jag självklart “Commander in chief”. Både HS och jag konstaterade att den snyggaste kvinnan i serien är talmannens bitchiga side-kick. Och så “Vita Huset”. Det var tungt minst sagt…

Hela grejen runt att muslimer både i Sverige och andra länder, liksom diverse militanta terrorgrupper börjar att hota danskar, norrmän och av någon konstig anledning också svenskar på grund av att den danska tidningen Jyllandsposten publicerade ett antal skämtteckningar av profeten Mohammed.

Hur ska man förstå det här?
Antagligen utifrån att det är oerhört skilda kulturer vi pratar om. Danmark och andra europeiska länder är sekulariserade, yttrandefrihetstroende och individualistiska. Många muslimska länder är det inte. Att de nordiska regeringarna (jodå - Sverige liksom blir guilty by association - de har missat att vi egentligen är Schweiz…) blir hotade, nordbor får lov att gömma sig i muslimska länder i rädsla för repressalier och vi får se bilder på brinnande flaggor visar att man ofta är van att personer med den politiska makten också har kontroll över media. Islam är också en ung religion, jämförelsevis. Vilket innebär att den fortfarande är i utveckling längs med de stora linjerna.

Själv har jag länge varit pro-palestinier men de senaste händelserna, med de hot mot tryckfrihet som uttalats gör mig fundersam. Å andra sidan är det sorgligt att diverse politiker verkar vara beredda att sälja ut pressfriheten på grund av exportintäkter som går ned.

Ricky’s Hand Fad Gadget
Only Nine Inch Nails
Destroy Everything You Touch Ladytron

The Fall of the Dark Lord Avathar
Crawl Through Knives In Flames
Der erste Tag Lacrimosa
Burning Heretic Apoptygma Berzerk

Sjödinaffären fortsätter.

Det intressanta är hur två annars mediatränade politiker kan vara så korkade att de förklarar att alla andra ljuger. Nu måste de motbevisa de uppgifter som kommer från polisen om våldsamt motstånd…

Nä, det hela börjar bli fånigt. Och ännu fånigare tycker jag diverse debattörers försvar för Sjödins handlande.

Faktum är:
a) en ordningsvakt har rätt att avvisa personer som bryter mot ordningen
b) en ordningsvakt har rätt att använda det våld som de anser nöden kräver

Detta verkar många debattörer strunta i. Övervåld innebär i det här fallet i princip att vakterna skulle ha överfallit fröken Sjödin och piskat på henne utan att hon skulle gjort någonting.

Sorry. Men jag tror inte på det. Jag har jobbat med tillräckligt många vakter under långa våldsamma nätter* för att veta att de är mer rädda för att faktiskt göra för mycket än att de skulle få för sig att puckla på en person som inte gjort något.

För övrigt anser jag fortsatt att det är en jäkla skillnad på att ha ett jobb, och att vara förtroendevald.

*Nu kanske någon “vän av ordning” vill påskina att det är skillnad på Stureplan mot “Dödens triangel” i Borlänge. Tillåt mig le en smula. Under min tid som nattvandrare blev två personer skjutna på Sveatorget, varav en så illa att han dog. En person blev skjuten execution-style inne på en krog men överlevde. Jag har fått slänga mig undan från totalt galna amfetamin- och dopingpåverkade personer osv osv osv. Och mitt i allt det här - vakter som ska försöka sköta sina jobb. Med vetskapen om att Dalarnas två polispatruller är i Sälen…

som hittat hit:
feng shui tinnitus
bäst är helt klart:
Eniro - borlänge sopstation

Hur man avslutar en politisk karriär:

SSU:s ordförande Anna Sjödin blir anhållen och får sova ruset av sig i fyllecell efter att ha slagits med ordningsvakter och uppenbarligen kallat en av dem svartskalle. Inte bra för en ordförande i ett vänsterinriktat förbund med antirasism på programmet…

Adjö. Och tack för fisken.

Uppdatering: Tyvärr måste jag säga, så verkar sossarna väldigt måna om sina egna. Det är väl iofs bra men det har varit för många som fått fortsätta trots uppenbar brist på såväl kompetens, hyfs och intelligens. Bosse sitter kvar, trots ifrågasatta affärer under sin tid som kassör i en idrottsförening, trots diverse märkliga uttalanden om poliser när han glömt stänga av telefonen etc. Freivalds och UD-tjänstemännen, liksom Lars Danielssons märkliga försök att förmildra in inkompetens i samband med tsunamikatastrofen är ytterligare saker som fått vara. Nu råkar SSU-ordföranden i råkurr på ett hak vid Svampen. Och lägger all skuld på vakterna. Hon kanske borde inse att det hela blir löjeväckande:
- en krog har rätt att neka överförfriskade personer att köpa mer sprit. Annars kan krogen förlora sina tillstånd. Kallas “överservering”. Uppenbarligen ansåg sig Sjödin stå ovanför sådana saker.
- oavsett vad hon blir kallad av vakterna så borde hon inse att en hel jävla pudelkennel borde vara vid handen i samband med att det kommer fram att hon använt ordet “svartskalle”.
- några kommentatorer anser att hon gått ut som “privatperson”. De menar alltså att en person som är vald till ett förtroendeuppdrag väljs till posten utifrån dess “förtroendeuppdragspersonlighet” - inte utifrån den person hon eller han de facto är? Sjödin är alltid SSU-ordförande. Det är inget jobb - det är ett uppdrag.
- trots sin mediaträning har hon inte insett att det här är rena katastrofen.

Löjets skimmer får också Ung Vänsters ordförandes pressmeddelande (via Henriks blog) där hon helt tar ställning för sin kollega tillika kombattant och enbart går på Sjödins linje - att hon är ett offer för a) omvänd rasism b) könsförtryck c) ett oerhört luddigt klasskampsförtryck.

Kära nån. För att läsa kommentarer tipsar jag om Anna Sjödin | Svenska bloggar | knuff.se.

Det är närmare nu. Snart flyttar jag till en egen domän även med den här bloggen.

På tal om att flytta så flyttade några av våra kompisar isär idag. Snackade med S och frågade hur det kändes, och han tyckte ändå att det var ok. De ska bo isär och känna efter hur de vill fortsätta. Och jag insåg att jag är glad att jag inte är i den situationen längre.

Dagens aktiviteter har varit skridskoåkning. Hela familjen ute på banan redan innan lunch. Och efter lunch stack jag och Solstickan ner till Kupolen för att fixa: a) nya skruvar till hans visir b) hockeyklubba c) täckväst.
Hockeyklubbor är för fan tokdyra! Mellan 400 och 600 skulle de ha. Glöm det. Nya skruvar fick vi, helt gratis, från Stadium. Tackar man för. Och en täckväst hittade vi, plus en cool mössa. Solstickan var nöjd. Han börjar bli en riktig stylare.

Vi hämtade upp Solstickans kompis på vägen och sedan lekte de. Jag skrev det jag fått till uppdrag att skriva för Resumé.

Terminator 3 och lite annat. En trist dag eller bara vanlig.

Dagens självinsikt:

Vi såg “Amadeus - Directors Cut” - för en gång skull en dc som inte blivit sämre (jag klarar inte av att man förstört Apocalypse så mycket genom Redux-versionen). Återigen fascinerar riktigt bra film. Jag har väl sett den tre - fyra gånger. Den här gången kände jag igen mig, kunde identifiera mig på helt andra sätt.

Mozart - brinner för sin kunskap. Jag känner igen det. Så nära galenskap, så nära självförbränning. Så lätt att ta till absinten.

Salieri - önskan att få inspirationen. Hatet mot den Gud som lovade så mycket och höll så lite.

Och jag känner igen HS aldrig sinande tro, hopp och önskan om ett vettigt liv. Som Stanzi. Och jag såg mig själv i kärleken till barnet.

Och jag insåg att jag aldrig kommer ifrån det. Expressiv klassisk musik, Mozarts musik, jag har det i mig. Dirigering, känslan. Trots att jag inte lyssnar på den så finns det där. Jag känner igen att skriva musik per automatik, jag är uppvuxen med en far som kunde sitta och arrangera vid TV:n. Jag har suttit bredvid honom så många gånger på pulpen.

Om jag ställdes framför en orkester skulle jag inte göra så illa ifrån mig. Det är märkligt. Sannerligen.

Det är en bra film. Och jag är äldre. Förhoppningsvis har jag lärt mig någonting.

Åsa taggar mig att svara på lite frågor:

Four jobs I’ve had in my life

Församlingsassistent (16 år - jag fick inte skriva på legala papper)
Skötare på låst akutpsykavdelning
Präst
Planner/copywriter

Four movies I can watch over and over

Apocalypse Now
Pulp Fiction
2001
Breakfast Club

Four places I have lived

Hoting
Köping
(Västerås)
Uppsala
(Hedemora)
Borlänge

Four TV shows I love to watch

Vita huset
Commander in chief
Rapport
Nyheterna

Four places I have been on vacation outside Sweden

New York (vacation nåja…)
Paris
Oslo
Ekenäs

Four websites I visit daily

Gmail
Bloglines
Researcher (admin)
Blogger

Four of my favorite foods

Hemmagjord pizza
Sushi
Det HS lagar
Det svärmor lagar

Four places I would rather be right now

I sängen med naken fru
…
…
…

Four bloggers I am tagging
Presidenten som också fixat till det.
A. von Achtersnurra aka Carpman - svarat (fast kallar mig “farbror” - jag är ju Dalatrollet! :))
ThingsSheSaid aka Bianca har också svarat.
Schmut har svarat.

Det är nästan lite pinsamt efter min lilla postning om memes och taggningar. Men jag har i varje fall blivit utmanad av både Batbut och Nefertiti (aka Carpe Diadem).

Du anmodas härmed göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra detsamma och fortsätta kedjan. De ska även bifoga de här korta reglerna i sina inlägg. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar, jag kommer även att gå in på deras bloggar och meddela att de är utmanade.

Det är en intressant utmaning. Vissa ovanor är ju faktiskt oerhört självvalda - egentligen och andra, som är mer “egenheter” (tics?) är man kanske inte medveten om. Men jag ska försöka:

1. Jag lider av “restless legs“, vilket innebär att alla omkring mig blir irriterade på mina hoppande ben. Det svåra med det hela är att jag inte kan styra det, medan de flesta verkar tro det.

2. Jag gillar att ge komplimanger. Däremot är jag lika kass som alla andra att ta emot såna.

3. Jag är arbetsnarkoman. Fast fan vet om det är konstigt…

4. Solstickan anser att jag har ovanan att svära mycket. Vilket numera innebär att en stor del av mina pengar går till böter och rakt ner i “svärlådan”.

5. Jag är fullständigt renons på att hitta - jag har minus i lokalsinne.

Och jag taggar följande:
Heidi på Mitt liv och jag (har svarat - klicka på länken)
Petra aka guldängeln har svarat. Men fegar ur i fortsatt taggning :)
Trettinånting
prästflickan har gjort det och verkligen erkänt sig lite … udda…
i’ll grow back like a starfish - också antagit utmaningen.

I samband med en diskussion efter min postning Spjuvrar (postningen handlar om Blogrunkers och diskursen handlade en del om att vissa bloggare väljer att fortsätta att marknadsföra Blogrankers trots deras märkliga beteenden med hot om polisanmälan etc.) har jag funderat över bloggande en del. Också då det snurrar runt en del utmaningar och taggningslistor i blogosfären.

Fr a är det intressant att det tidigare aldrig skulle hända att man antingen lät bli eller skrev “den som vill svara” om det hela handlade om att faktiskt tagga fem stycken. Men numera är det åtminstone hälften som väljer det, i mitt tycke, lite slöa sättet. Visst - många blir taggade snabbt. Men det är väl inte svårare än att faktiskt gå in hos den som man vill tagga och se om h*n redan svarat? Om det visar sig att alla man tänkt sig svarat - varför inte knyta nya kontakter genom att plocka några andra, för en själv tidigare okända, bloggare och tagga dem? Det är ju bara att kolla Bloggportalen, knuff eller nyligen. Det roliga med uttalade taggningar, och att man som “taggare” sedan också länkar till respektive postning, är att man kan följa utmaningen runt på webben.

Idag är jag och Solstickan kranka. Halsont och snuviga. Jag sitter fortfarande (kvart över tolv) i pyjamasbyxor och en piké från USPA. Snacka om crossover-dressing. HS och Terrorprinsessan är på stan med HS bästa väninna. Idag skulle vi egentligen varit i Romme och åkt skidor med kompisar - nyårsbrudparet - och sedan skulle de bott över. Men det kändes lite väl mycket för två sjuklingar.
Det rör sig på jobbet. Och i fredags visade det sig att Heimer & Companys namn kommer att vara i Resumé även den tredje veckan i följd - jag ska skriva “Kanon och Kalkon”. Vi fick in ännu ett case i det nummer som kom i torsdags så… det känns rätt bra även om det den här gången smugit sig in ett antal felaktigheter.

Följetongen “biljävel-Renault-helvete” fortsätter. Igår ringde jag försäljaren och påpekade att det faktiskt var något rejält fel på avgassystemet eftersom det verkar lossna hela tiden. Han lovade att se till att det blev fixat under måndagen och att jag skulle få låna en bil tills Renaulten var klar. Bra jobbat Bil-Focus - det är sån här kundvård jag kan prata mig blå om i samband med varumärkesstrategier (och nu besparade jag er från en lång harang om teorier och sifferexercis runt vad ett företag förlorar i varumärkesvärde om man inte sköter sina kundkontakter).

HS har köpt nya underkläder och hon var oerhört sexig. Men det är mycket “se men inte röra”. Synd. Det är sannerligen ett problem - hon är typ den mest kvällströtta människa som finns, och jag har svårt att vakna till och “göra rätt för mig” på morgnarna. Och på morgnar är barnen vakna + att de i princip varje natt sover inne i dubbelsängen. Och visst är det så att det är “småbarnstid” osv. men jag kan fundera om verkligen en gång i månaden (i bästa fall) inte är i minsta laget…

Fick ett udda spam till min admin-adress på Researcher:

his cough listen
active run think
somewhere watch see
The spell make
was play break
false shut want
you rain worry
our give try
My try do
right travel study
place ask read

Nästan som poesi. Från något kinesisk-klingande namn.

Det är fredag i reklambranschen: Resume - Artikelkommentarer.

De har lyckats med en rubbe idag också:

Dagens låt: Cocorosie - Jesus loves me

EvaEmma Andersson skriver en krönika om bloggar - Bloggar - forum för vuxenmobbare. Utan att blinka förklarar hon bloggandet som ett allmänt vederstyggligt sätt - att alla är otrevliga, mobbar varandra och samtidigt att det är konstigt att folk väljer att skriva om sina innerst tankar på bloggar… och hon dissar alla som skriver om sina eventuella företräden (men själv påpekar hon att hon minsann har 124 i IQ) - don’t ask about the logic…

Det intressanta kommer dock sist. Det visar sig att EvaEmmas dom över bloggande i gemen beror på Viggo Cavling, Resumés chefredaktör som i sin “blogg” gjort narr av EvaEmma. Sålunda väljer hon att anse att ett helt format, tusentals människors skriverier, är mobbande på grund av en mediablogg och till på köpet en mediablogg av en person som få ens orkar ta på allvar. Förutom EvaEmma då.

Det är sorgligt men hon visar att media inte orkar titta utanför sin egen lilla krets. Hon borde lära sig research - det verkar vara något som fattas många journalister idag.

Huvudvärkens motsvarighet till Schumacher vaknade jag med. I Solstickans säng eftersom både HS och Terrorprinsessan skällt på mina snarkningar. Stapplade upp och funderade hur bright det vore att faktiskt köra bil till jobbet…

Men jag slapp det. När jag försökte rädda min imploderande skalle från att bli ett svart hål sa HS att Solstickan har feber. Det var ganska enkelt för mig att säga att jag tar halva dagen VAB. Solstickan fick också den första Bionicle-filmen, så vi spenderade morgonen med att kolla på den. Nu har han alla tre filmerna och nu sitter han och spelar Bionicle-dataspel.

Renaulten kommer att bli min död. Nu är avgassystemet löst igen. Den låter ibland som en sunkig raggar-Volvo och ibland som en tändkulemotor med astma. Jag orkar inte bråka men det blir ju (som vanligt) jag som får ta tag i just bråkandet på företag. Jag vet inte riktigt vem jag ska bråka på: bilhandlaren som gett mig tre månaders garanti eller verkstaden som sa att de satt fast det.

Att jag hade ont i hårbotten berodde på RT-mötet så klart.

Bilder på mina skofynd [edit: jag hade satt fel bilder till fel bildtext]:

De är så snygga!

Underbart sköna. Gick ner på stan i dem första gången jag hade dem på mig och det kändes som om jag använt dem hur länge som helst. 99,50…

Måste bara tipsa om en blog. Fast i pappersform.
Marit Bergman har börjat att skriva i Dalarnas Tidningar och det är sannerligen blogglikt. Och bra.

VIKTIGT!

Läs Foxy’s postning om idealism och verkligheten.

Efter jobbet åkte jag till Kupolen för att få ett nytt batteri i klockan. Jag har inte använt klocka sedan 2001 så den hade stannat. Ungefär som nån filmstjärna: “Ingen kollar på mig ändå…”

Tog en tur genom köpcentrumet. Kollade lite kläder och hamnade till slut på skopunkten. Eftersom mina vinterdojjors sula dött behöver jag något nytt - och något annat än mina boots som är livsfarliga när det är halt. Hittade ett par - halva reapriset. Gick iväg till den Vagabond Outlet de har och hittade ett par oerhört läckra lite retro-aktiga kängor. Halva reapriset.

Så jag gick därifrån med två par skor. För 299 kronor. För båda paren. Tillsammans.

När jag satte mig i Renaulten höll jag dock på att få hjärnblödning. Den startade inte. DEN JÄVLA BILEN STARTADE INTE! Efter tio minuters prövande började jag ringa hem - en natt på Kupolens parkering var inte vad jag önskar mig. Och den jävla biljäveln kunde gott få stå där ensam och skämmas… Men ingen svarade. Varken på hemtelefon eller på HS’ mobil. Efter att ha ringt om och om igen tänkte jag att det var bara att sitta och försöka starta bilen. Och då går den igång…

Dagens mest korkade pucko måste helt enkelt vara Inge Augustsson och hans fullkomligt oförståeliga jiddrande om kinesiska kvinnor som arbetar på risfälten även när de är gravida. Allt för att han är putt på att hans pingisklubbs (Trelleborg) stora kinesiska stjärna är gravid och inte vill spela.

Förgäves har jag försökt informera om att kinesiska kvinnor kan stå böjda och jobba på risfälten fram till åttonde månaden.

Källa: Aftonbladet

Augustsson lyckas att visa på ytterligare manschauvunistiska och imperalistiska åsikter i Rapport där han menar att Li Fen, genom att bli gravid, varit oerhört illojal mot klubben. Idrottsledaren Inge (vidare) Augustsson lovar att se till att den gravida kinesiskan nu ska ställas på bar backe - han tänker inte hjälpa henne att bli svensk medborgare, se till att hon blir av med lägenhet och cykel.

Läs också Schmuts ilskna kommentar.

Jag tror att det snarare är Trelleborgs Bordtennisklubb som behöver byta ut Augustsson. Och skeppa honom till någon öde kobbe där han inte har kontakt med andra människor.

(Sen har redigerarna på Aftonbladet lyckats att få till en riktigt usel rubbe: “Sparkas - för att hon inte vill spela gravid”. Spela gravid - är det att vara skengravid?)