Det är segt att komma iväg till jobbet. Det oroar mig lite - känslan är inte där. Trött och lite less. Jag ska fylla bilen med skrot och köra upp till sopstation idag igen. Sen iväg och jobba ihop saker inför morgondagens två presentationer. Ont i nacke och rygg, vid halv tre flyttade jag in till Solstickans säng eftersom det var fullt i dubbelsängen. Det är verkligen baksidan med att barnen är en smula välväxta - det är jäkligt trångt att ligga fyra stycken i en dubbelsäng (2×120).
Det kändes kul att skriva för Researcher.se igen. Och nu ska jag bara ta mig i kragen och återaktivera mig på Bold.
Dags att stänga ner, ta den nybrända skivan med Arch Enemy och slänga in gamla mattor och skräp i bilen.
Till en person vill jag bara säga: var inte rädd.
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
Tack ska du ha. Och jo, det var nog både behövligt och väntat. Trist ändå, dock… :-/
Om det är jag som är personen som inte ska vara rädd, försöker jag att inte tänka i sådana banor i den mån det går. Jag ska försöka, verkligen försöka.