De här dagarna går till historien. Sitter och har precis kopplat upp jobbdatorn hemma. Sista presentationen måste göras klar. Hyperstressad. Ändå känns det som om jag bara - jag kommer inte igång. Blä.

Kom tillbaka till kontoret efter att ha varit och pitchat i Leksand. Till ett kontor där varenda AD och La Bossa Nova var upprörda. Och när jag fick höra vad det handlade om bad jag att få svara på det upprörande - för att inte tala om rejält nedvärderande - brevet som en kunds fotfolk skickat. Bara för att hon inte fattar vad det hela handlar om.

På väg hem från Leksand ringde jag HS och hon berättade att hennes terapeut tvingat på henne en läkartid på fredag - terapeuten anser att HS behöver bli sjukskriven. För utmattningsdepression. Nåt som går i familjen uppenbarligen. Inte speciellt kul. Och antagligen inte rätt medicin för HS som hatar att inte få umgås med människor. Men nåt måste göras - hon är sliten. Det har varit hårda år med mig sjuk, småbarn och allt med att vi varit tvungna att bryta kontakten med min morsa och sånt.
Jag skulle behöva vara hemma mer. Frågan är bara: hurdå?

Fan.

Och som grädde på moset dyker mitt stalker-troll upp (se tidigare kommentarer). Jag har förstått vem det är nu - men det verkar inte hindra honom. Stackarn.

Jag varken hinner eller orkar att uppdater Researcher.se just nu. Varenda gång man går in där finns det mellan 100-300 kommentarsspam. Då känns det inte så kul att börja skriva. Och för övrigt jobbar jag blixtrande snabbt för att hinna med allt som ska hinnas med. Konstant stress - hoppas det innebär att jag förbränner fett bara. Så var det i alla fall förut. Väntar på en sallad. Ska åka och pitcha på en kund i eftermiddag - sen tillbaka för att göra klart en presentation till imorgon. Imorgon är det en massa kreativt idéande inför nästa vecka…

Ibland oroar jag mig för när idéerna tar slut. Vad ska jag göra då?

Eftersom jag tagit en paus i jobbandet så snor jag några bra frågor från Wiz:

Vad har du för bakgrundsljud just nu?
Jag hör damerna i Ladies Circle diskutera något på nedervåningen, videon som surrar och ljud ifrån det öppna fönstret. Och det vanliga pipandet, tjutandet och susandet från min tinnitus (från? Av kanske är mer rätt.)

Vad finns på väggarna i rummet du sitter i?
En jäkla massa hyllor. Bokhyllor med studielitteratur från både HS och mig. Hyllor med scanner, datatillbehör, cd-rskivor, tidningar etc. Mitt medlemsintyg från Round Table, min och HS vigningsbrev, den sk “prästspegeln”. De sistnämnda ska ner när vi orkar sätta upp ytterligare en hylla. Det finns också ett 50×120 cm fotografi på en hand som håller i en manet. Jag tog bilden någon gång i mitten av åttiotalet. Och en teckning som jag snodde av en arbetskamrat på avd. 92 Psyk. Västerås eftersom den var sjukare än något våra patienter lyckades skapa. Mitt i alltihop har HS lyckats placera ett ortodoxt kors (sara, du vet ett sånt som finns i Stiftgårdens kapell - men mycket mindre såklart)

Hur lång tid tar det att skriva en bok?
Antagligen längre än jag har tålamod till. Åtminstone har det varit så hittills.

Är tidsresor möjliga?
Gör man inte en sån varje gång man öppnar en bok, minns en händelse eller tittar på fotografier?

Jag sitter och lyssnar på brudarna därnere. Har nyss petat i mig lite av deras mat, innan dess läst för Solstickan och Terrorprinsessan. Inte jobbat ett dugg … smart. Det blir en lång natt.

På väg hem lyssnade jag igenom “Doomsday machine” med Arch Enemy. Superbra. Hårt. De har gått än mer åt ett melodiöst håll och Angela sjunger både grövre och bättre än förut. Jäkligt bra helt enkelt.

Och jag kan inte hjälpa att jag tycker hon är rätt lik Nina. Vilket ju inte gör saken värre…

Nina har jag förresten gett lite feedback till idag - en annons hon håller på med. Hon är duktig.

Jag har suttit och köpt lite musik istället för att jobba. Jag har blivit kär i iTunes. Senaste köpet är Pains senaste platta. Den går in i iPoden imorgon.

Nej, dags att göra något annat än att titta på “Ravenous” liveinspelning [45 mb zippad .ra-fil] och drömma om muskulösa blondiner ;).

Jag har *ehrm* en del att göra inför imorgon *ler lätt stressat*

Dagens musikval:

Genomgående The Hives. Funkar jävligt bra som soundtrack till analysarbete med blixtens hastighet….

Glad i sinnet tänker jag: “Kanske skulle man ta och skriva ihop några postningar på Researcher.se eftersom de närmaste dagarna kommer att bli fyllda av en massa annat jobb”. Och vad möts man av? 200 jävla kommentarsspam på mindre än en timme.

Och inte nog med det: jävla uppfuckade datorn tappar konstant nätkontakten! Efter diverse svordomar, dubbelkollar av wifi-router, BB-modemet och tio omställningar av nätverksinställningar både på längden och tvären så ger jag upp. Inser att det måste vara jävla helvetes Norton-skräpet som helt enkelt fuckar upp alltihop och stoppar nätet. Så bort med det.

Nu blir det lite surfning utan anti-virusprogram tills jag hittar installationsskivan och ominstallerar skräpet (jag har ju betalt för skräpet). Det är som att knulla utan skydd jag vet men vad ska jag göra liksom (nej darling Fretardo - det finns inga Norlevo för datorvirus ;))?

En N|. utan nät är som en Porsche utan bensin, en utekväll utan alkohol eller Madonna utan… äh… nu blev det invecklat… I vilket fall - nu funkar det. Och jag har tappat lusten till whatsoeverskrivapostningaromreklam.

I övrigt har jag läst ett och ett halvt kapitel ur “Harry Potter och de vises sten” för Solstickan. Det är kul. Inser att det är rätt mycket roligt som man måste vara a) kunnig i engelsk stiff-kultur b) ironismittad och c) ordälskare för att förstå. Det sista funkar för Solstickan.

Sen har jag suttit och tittat på en HS som farit runt och förberett Ladies Circles årsmöte som ska avhållas här. Tio kärringar ska dricka skumpa, vin och hålla årsmöte… och inte kan jag ens fly. Kan de inte skaffa lokal? Vi i RT90 har ju gjort det - ett gammalt bokmagasin som nås genom att gå genom ett parkeringsgarage. Vi är både underground och subkulturella…

Imorgon har jag en presentation för vår största kund. Igen. Den här gången gäller det de två breddkoncepten. Jag har ingen aning när och jag har struntat i att ta upp jobbdatorn och göra klart presentationen. Det får bli imorgonbitti. Efter att jag gått upp och rakat mig. Det har jag inte gjort på två veckor och jag är glad att jag inte visat mig ute bland folk - de skulle försöka skjuta sönder min väska i handen på mig och sedan skrika “Terrorist. Muslim. Al-quaida.” åt mig.

Det är sådär jobbigt långt att det kliar - om man vill kan man försöka att stå ut och sedan har man helskägg. Det hade jag i gymnasiet så jag struntar i det. Men jag tror att jag fortsätter att driva goathien - vill se hur långt jag orkar ha det innan nån börjar fundera om det är dags för vilohemmet och lite schysst psykofarmaka (som om jag inte åt det redan…).

Jag har bytt musik i iPoden. Jag är en smula allätare om man säger så: nu har jag tröttnat på diverse house-tolvor, Oakenfield-livemixningar och skumma jox jag hittat lite här och var utan nu är det fr a Arch Enemys nya platta Doomsday Machine som gäller. De har visserligen blivit lite mesigare på senare tid men nåja. Det svänger.

Nu är det dags att sova. Tror att HS har slocknat - orkar inte med en Stürm und Drang-natt till med framtidsdiskussioner, “hur ska vi göra med barnen” och “du får dra i det här”. Jag är strateg på arbetstid - inte i mitt privatliv.

Avslutar med lite stulen poesi:

Beware the beast of man
For he is the devils pawn
Alone among gods primates
He kills for sport, lust or greed

The sacred scrolls…
The truth unfolds…

Shun him… or become like him
Shun him… the beast of man

“Beast of man” med Arch Enemy

Ännu en underbar “recension”.

Turerna kring de eventuella buden på Skandia skulle passat bättre på blocket.se. De får såväl ledning som rådgivare att framstå som oprofessionella.

Jörgen Östberg på DI är inte nådig. Han sågar Skandias Corporate Finance-jobb jäms med. Och man kan inte annat än att hålla med - läser man ekonomisidorna har man de senaste veckorna lärt sig varumärket Old Mutual.

Att Skandias tveklöst välbetalda rådgivare, både på investment banking- och PR-sidan, tillåter ledningen att springa omkring på stan och göra bort sig för att eventuellt locka fram ett bättre bud från sydafrikanerna eller, gubevars, någon annan aktör, gör att man undrar om det är rådgivarna som agerar statister i Skandias TV-reklam.

Det kanske till och med är “Ryktet” som Skandia även anställt som rådgivare. Bra på att gräva…

Källa:
di.se

Eftersom alla andra bloggar om VMA så kollar jag in bilderna - bara några snabba:

Li’l Kim - on probation?
Gwen Stefani - börjar hon inte bli läskigt lik Grace Jones?
Jessica med bihang - underbar presentation… “gifta”
Kelly Clarkson - årets Courtney Love-wannabe
MC Hammer - ursäkta… MC H a m m e r !!!! Jurassic Fucking Park.

Nu ska jag väcka Terrorprinsessan så ska vi hämta Solstickan på lekis.

Följ Katrina hos Boing Boing: Hurricane Katrina hits New Orleans, US Gulf Coast eller på Metroblogging New Orleans.

Det som gör att det berör oss är oljepriset. Det har tagit nya skutt uppåt idag.

Jag är lite sen - so what?
En styck Fredagsfyra

1. Följer du kostcirkeln?

Nej. Jag tål inte att gå i cirklar för mycket. Plus att jag ogillar folkbildning i allmänhet. Elit ska vara elit.

Mat? Aha… jag trodde att kostcirkeln var obsolet - är det inte någon pyramid som gäller nu? Å andra sidan gillar jag inte pyramidspel heller.

2. Lägger du stor tid på din matlagning?

Nej. Och inte HS på sin.

3. Gillar du att pröva ny mat?

Jadå. Bara jag slipper laga den. Och det heter “att prova”.

4. Vem/vad inspirerar dig när du lagar mat?

Sprit.

Bert Karlsson tänker sälja delar av Marianne-imperiet. Och det är en bitter entreprenör som säger rakt ut det som många andra säger mellan skål och vägg:

Jag har blivit trött på att ta risker. Du har inte tack för att du driver företag i Sverige.

Källa:
EXPRESSEN.SE/Nöjesnyheter: Bert Karlsson ger upp

För någon vecka sedan kom det siffror som visade att utländska investeringar nästintill nollats i Sverige - ingen finner någon anledning att köpa in sig i verksamheter. Varför inte? En ekonom påpekade att problemet är att hela den svenska politiken och ekonomin bygger på tillverkande industri - inte på tjänster och konsultverksamhet. Och det innebär att svensk ekonomi och politik inte på något sätt fungerar när det gäller dessa delar som kommer att bli majoriteten av arbetstillfällen och företagande.

Själv jobbar jag som konsult. Varje timme på dagen bör jag kunna fakturera till någon extern kund. Varje timme jag jobbar med interna saker kostar. En timme med mig är värd mellan 950-1200 kr ex moms och soc.avg. Det innebär att jag har ansvaret för att dra in de pengarna (indirekt i varje fall… det är ju projektledarna som drar in själva jobben).

När vi nu hamnar i en situation där en av de viktigaste personerna på byrån blir sjukskriven (administratör och allt-i-allo) så behöver vi någon som kan ta det ett tag. Vi har inte råd att anställa någon eftersom vi inte vet hur länge vi behöver extrahjälp. Vi ber om att få använda en person på praktik. Vi får sex veckor. Med förklaringen att vi fått lov att ge ett antal personer sparken.

Problemet är att de inte har haft samma jobb som det här handlar om.
Problemet är att arbetslagstiftningen skiter högaktningsfullt i att vi har olika roller - de anser att en projektledare kan jobba med art direction.

Så för att vi ska kunna tjäna pengar i.e gå runt behöver vi jobba med det som vi har i våra yrken - men vi får därmed ingen hjälp att fixa en sjukskrivning på den person som gör själva grundjobbet så att vi kan göra våra jobb.

99 % av alla småföretag i Sverige är enmans- eller tvåmansföretag. Om alla dessa kunde få ett minskat skattetryck, få en enklare arbetslagstiftning och undantag från saker som LAS - och därigenom kunna anställa en eller två personer så skulle arbetslösheten halveras. Minst.

Som ni vet tar jag ibland upp lite udda och konstiga språkformer jag finner i tidningar. Nu har SvD lyckats att göra en rubbe som är dålig svenska:

Värme bakom värsta massdöden

Värsta? Snarare största. Att använda ordet värsta blir helt snett eftersom man pratar om antal döda.

Källa:
SvD: Värme bakom värsta massdöden

Det här är kanske det bästa beviset på att public servicens saga snart är all:

Jobbet som tv-licenskontrollant är helt provisionsbaserat och för varje tv-licens som Radiotjänst i Kiruna tar in får kontrollanten 130 kronor.

Kontrollanterna får utöver det ingen grundlön och jobbar på frilansbasis med kontrakt på tre månader i taget utan vare sig semester eller sjukersättning.

Samtidigt ställer Radiotjänst krav på att kontrollanten drar in 500 licenser om året, annars förlorar han eller hon sitt avtal.

Fy fan. Rena pyramidspelet.

Källa:
Sveriges Radio - Ekot

Om det värsta scenariot slår in idag klockan 13 svensk tid så är staden New Orleans ett minne blott:

räddningstjänsten i staden räknar iskallt med att orkanen kommer utplåna hela bostadsområden.

Träskbluesens, rootcountryns och flashing-tits-at-Mardi-Gras‘ stad. Vår tids Atlantis?

Staden ligger två meter under havsytan och nu befarar de flesta att havet kommer välla in över staden. I orkanens öga kan vågorna bli över 20 meter höga.
- Nu gäller det att vi håller ihop och gör det bästa vi kan av situationen. Vi har alla vetat att denna dag kunde komma, sa en skärrad borgmästare Ray Nagin.

Källa:
EXPRESSEN.SE/Utrikes: Människor flyr för sina liv

En liten tsunami har kommit igång i vissa delar av den gamla blogosfären. Det är Anneli (vars “blog” inte har permalänkar) som anser sig vara förorättad av att människor skickar runt “hennes” frågor (se Meme). Om man börjar jiddra om copyright för olika meme börjar det bli väl fånigt. Lägger man ut såna frågor lär man inse att de åker vidare. Hela idén bakom en meme är att person A svarar på frågorna och taggar personerna B,C,D som i sin tur gör detsamma. Att det hela skulle creddas tillbaka till källan är ju visserligen jättefint men knappast nödvändigt. Och många gånger omöjligt. När människor sedan börjar jämföra det med att sno bilder blir man mörkrädd - det är en milsvid skillnad mellan textcopyright och bildcopyright.

49 a § Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rättten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas.
Med fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom ett förfarande som är jämförligt med fotografi.

Textcopyright kräver en viss verkshöjd - något som Annelis frågor knappast når. Med bilder är bilden alltid under copyright om inte fotografen/upphovsrättsägaren har sagt något annat (ex. under CC). Baksidan med bloggandet är att alla tror att allt de skriver är författat. Jo, tjena.

Fretardo bjöd in mig att svara på en meme…

Namn: Niclas
Kallas: Pappa. Älskling. Plannern.
Piercings: Två i vänster öra.
Tatueringar: Nepp. HS förklarade tidigt att hon tänkte gå ifrån mig om jag skaffade mig såna.
Längd: På vad? ;) Ah… 185 cm lång (kroppen alltså)
Har du ngn fobi? … nej.
Gillar du dina syskon? Jag har inga biologiska men en syster - vi har s a s adopterat varandra…
Måste du sy upp byxorna du köper? Nej. Möjligen skulle jag behöva sy ut dem…
Ser du på Robinson? Ja, när det sänds.
Gillar du bilar? Jodå - måttligt. De är bra och ha, och vissa är snyggare än andra. Men jag hatar att behöva fixa med dem!
Vad anser du om skånska? Det är förtäckt danska. Borde förbjudas enligt Geneve-konventionen om tortyr.
Har du en Lunarstorm? Nej, inte längre. Tog livet av “nws” för några månader sedan, efter åtta år.
Vad vill du bli då du blir stor? Jag är det jag vill vara - så jag vill bara bli bättre på att vara planner och creative director. Sen är jag rätt stor rent kroppsligt så när det gäller det så vill jag bli mindre :).
Favorit tv-program: Vita Huset. Rapport. Nyheterna. Kommissionen är en bubblare.
Gillar du dina grannar? Ja faktiskt. Vi har haft en rejäl tur.
Värsta känslan: Att något ska hända Terrorprinsessan eller Solstickan.
Människa som gör dig enbart glad: Finns det såna? Vore det inte förfärligt?
Människa som gör dig enbart ledsen: Min mor.
Senast köpta skiva: … rent fysiskt är det “How to dismantle an atomic bomb” med U2. Digitalt var det “Precious” med Depeche Mode.
Senast lästa bok: “Lateral marknadsföring”
Vem fick du senast ett blandband av? Ingen aning - tror inte ens jag någon gång fått det - snarare är det jag som gav bort såna (och ger bort “blandCD”).
Har du några fordon i din ägo? Bilen står iofs på HS men jag äger den rent ekonomiskt: en svart Opel Vectra Sport Combi. Och en svart Monark-mountainbike. En svart Alley Cat-skateboard (som jag testade för nån vecka sedan vilket höll på att göra HS till änka och livförsäkringsrik).
Jag vill vara: Snygg, smal och sexig. Och rik.
Bästa sport: Den på TV.
Hur ser folk dig? Med ögonen hoppas jag.
Vad vill du helst ha nu? Sex. Annars skulle jag vilja ha… mer lön.
Är det många som läser din dagbok på Internet? Dagbok? Bloggarna läses av en rejäl hop med människor. Researcher.se har mellan 1000 och 2000 unika besök varje dygn. deep|edition har runt 100 unika per dygn.
Vad har du för intressen? Reklam. Det är så illa.
Vilken var din första konsert? Min farsa har varit musikledare under hela min uppväxt så jag har varit på konserter sedan jag föddes.
Är du pinsam på fyllan? Antagligen. Fast det blir bättre och bättre - antagligen på grund av att jag blir mindre och mindre full (vilket ju är lite skrämmande…)
Är du blyg? Nej.
När kräktes du senast? Har ingen aning. Måste ha varit väldigt länge sen.
Vad tycker du är äckligt? Jag är inte speciellt kär i fötter i gemen och särskilt inte i mina egna.
Tycker du det är jobbigt att ringa till någon? Beror på vem det är. Blir bättre och bättre på att inte tycka det.
Vad tycker du om sex före äktenskapet? Jag tycker om all sex, oavsett när…
Hur svarar du i telefonen? “Ja, det är Niclas?”
Är du en bra flickvän/pojkvän? Antagligen inte.
Somnar du med tv:n på? Nej.
Är mustasch eller skägg snyggast? Skägg.
Har du långa naglar? Beror på om jag kommit ihåg att klippa dem.
Om du skaffar barn, vill du adoptera eller ha biologiska? Jag har två biologiska. Det räcker.
Brukar du bli våldsam då du blir förbannad? Nej.
Mössa eller öronmuffar: Mössa.
När grät du senast? Många många många år sen.

Vi kikade lite på HS mormors lägenhet som är ute för försäljning. Och sen glodde vi bara på skoj runt på diverse hus. Och insåg hur jävla fult folk har hos sig… Det riktigt roliga var att en del hade det så fult att det blev trendigt… antagligen av misstag.

Herregud. Inse vilken total skräckupplevelse att sova i det här!

Jag ger upp. Jag får lov att köra word verification på kommentarerna eftersom jävel-spammarna även hittat hit. Ledsen för det. Jag måste också göra något åt Researcher.se eftersom jag i morse hade 175 kommentarsspam att rensa ut. Blacklisten funkar dåligt.

Söndag. HS och Terrorprinsessan har tagit bilen och åkt till Hedemora. Det är avtackning av HS förra chef, kyrkoherden. Han har visst fått jobb i Fjollträsk nånstans. Bromma? Skit samma. I varje fall så petade hon på sig sin gröna skjorta

“men frimärket sätter jag inte på mig förrän efter jag varit in på Maxi - hälften därinne är ju kunder hos oss [AF; min frkl].

Det kändes underligt att efter så många år se henne i den. Och halssmycket - ämbetstecknet för diakonatet.

“Jag har hjärtklappning…”

Många känslor. Hon lämnade inte Hedemora i harmoni direkt. Kaosartat var det mesta. Vi jobbade där tillsammans två somrar innan vi vigdes. Sedan har vi jobbat här omkring - jag i Grytnäs/Avesta och hon där. Och sedan: jag här i Blge. Hon valde till slut att ge upp det - för mycket åkande och för mycket randig arbetstid för mig.

Kanske kommer biskopen

“Vad ska jag säga till honom?!”
“Säg ‘hej’. Det finns inte så mycket mer att säga…”

Det blev så tyst från stiftet när jag blev sjuk. Tyst såväl för mig som för henne. Jag hade visat mig svag, blottat svagheten. Sådant är inte tillåtet. Det är något som inte finns i Västerås stift. I någon sorts tyst karantän blev jag satt. Från stiftet. Församlingen ställde upp. Men de personer som jag jobbat med på stiftet. Inte. Det var svårt även för HS. Hon led av det. Hon hade också lämnat kyrkans mark men mer på grund av mig och på grund av att Solstickan kom.

Jag undrar om hon längtar tillbaka. Inte nödvändigtvis till Hedemora. Till diakonatet. Jag får sällan något svar på det.

Hade jag varit kvar i kyrkan hade kyrkoherdetjänsten i Hedemora varit en perfekt tjänst att söka. Jag är i rätt ålder, in the pit. Även om jag aldrig hade tänkt att bli det. Och nu blir jag det aldrig. Saknar jag det? Nej. Jag tror inte det. Snarare är det mer att det är så - det är ett faktum att jag fortfarande är vigd till präst. Jag bär fortfarande ämbetet. Det är mycket “tänk om ifall senare”. Jag är inte säker på att det är så bra. Å andra sidan - no turning back om jag avsäger mig ämbetet.

Antar iofs att jag inte behöver oroa mig - jag är ju knappast renlärig eller comme il faut. Så i sinom tid blir jag antagligen av med ämbetet ändå.

Terrorprinsessan ville stå längst fram och sjunga sina sånger… Kära nån - hon är en drama queen av gigantiska mått… får hoppas att hon sköter sig nu. Försökte förklara för henne att det här var viktigt för mamma och att TP måste sköta sig idag. Hon är snart fyra år med en stark egen vilja. Jag är inte helt säker på att hon förstod vad jag menade…

Solstickan ligger i soffan och vilar. Jag tror iofs att han har tråkigt men när jag säger åt honom att gå ut så vill han inte. Själv är jag för förkyld för att göra annat än typ ingenting…

Tack Nuder för att du ger en reklamare ett gott skratt så här på söndagsmorgonen mittemellan hostningarna och latten.

Han surar över den borgerliga alliansens framgång:

…det har varit en framgångsrik pr-kampanj, där de borgerliga partierna visat upp en enig fasad utan att behöva visa upp vad om finns bakom.

Finansministern tycker att alliansarbetet handlar om ”yta, form, image, stil”, snarare än politik.

Per. Du har missat något viktigt i den politiska utvecklingen. Det visar hans sista uttryck - där han inte ens kan använda rätt term:

…i långa loppet tror jag inte att den postmodernismen håller.

*mohahaha* Stolpe ut gode finansminister.

Källa:
SvD: Nuder dömer ut “pr-kampanj”

Nuder försöker att återta kommandot genom att spela på väljarnas ovilja till att bli manipulerade. Problemet är att hans chef allt för många gånger redan använt sig av just detta “postmodernistiska pr-spel” vilket gör att Nuders magsura inlägg endast blir ett eget PR-inlägg i debatten. Att en socialdemokratisk minister 2005 inte förstått att det enda som räknas är “yta, form, image, stil” även i politiken tror jag inte på.

Det börjar att kännas frustrerat från sossarna redan ett år innan valet. Det kommer att bli den smutsigaste valkampanjen i mannaminne…

Klockjäveln har hunnit bli ett. Jag är trött. Märgtrött. Och jag borde gå och sova. Såg Hot Shots II och den är fasen ännu bättre än ettan. Sen såg jag lite på speedway och sen på “människor som vill se ut som djur”. Kände “so what”. Låt dem göra det. Jag är less på ett samhälle som kallar mainstream för etik. Se ut som andra - det finns ingen plats för sideshows längre. Undra fan på att alla äter psykofarmaka.

Snuva och hosta håller i sig. Som om de ansåg att deras största mål var att göra mig tokig. Huvudvärken har släppt lite - tog ett par rejäla whisky när jag grillade. Men den finns där - lurande i bakgrunden. Täppta gångar - fan vad jag hatar det!

Söndag. En dag kvar. Visserligen är jag ledig halva måndagen med Terrorprinsessan men ändå. En dag kvar att hinna bli någorlunda frisk. En dag. Hej och hå.

Lite udda val av nyhet: Yakuzan har bytt ledare och det avrapporteras ungefär som om något ledande parti har bytt partiöverhuvud: DN - Nyheter - Ny maffiaboss vald i Japan

Varför har ingen sagt till mig att Sandras blogg Rensa huvet är typ det bästa som skapats på den här sidan Blogger? Shit pomfritt! Helt underbar! Sandra, varför har du inte sagt det själv?! “Hörru din jävla trög-deep|ed - ta och läs min blog och lär dig hur man ska göra!”

Se så - stå inte här och häng: gå och läs Rensa huvet.

Jag antar att min deprimerande postning om mitt framtida bloggande beror en del på den artikel om Björn af Kleen som fanns i dagens BT. Lätt förvanskat stjärtslickeri:

Hårt arbete och ett uppriktigt berättande om de bekymmer som möter en målmedveten journalistikjunkie i sin klättring uppåt i mediahierarkin är framgångsreceptet.

Så fint. Och det hela fortsätter i samma underdåniga stil:

Björn är född 1980 och kommer ursprungligen från Hedemora. På drygt ett år har han gått från att vara ett okänt namn vid skolbänken till att bli ett av de flitigast droppade namnen bland bloggande mediacelebriteter.

Jahaja. Att det bara råkar vara så att mediabloggbranschen är rätt - vad är de? Tio - femton? - så liten verkar inte vara något som Jonas Grönlund bryr sig om. Han förklarar det hela med att bloggen bara är ett verktyg för något annat - att bli ett namn i “riktiga media”.

Bloggen har blivit ett effektivt verktyg i byggandet av det personliga varumärket.

Med en illa dold okunskap om såväl bloggande och att det finns tusentals andra bloggar som är minst lika bra som Diagnos uttalas Analysen:

Men det är inte hela sanningen. Diagnos skulle inte vara lika läsvärt om de inblandade inte hade varit bra. Om de inte varit framgångsrika. Och samtidigt oroliga för att inte räcka till, att den uppåtgående kurvan ska plana ut. För tidigt.

En annan förklaring till Diagnos framgång inom branschen bygger förstås på att många av personerna de kommenterar tillhör de mediala svanar gräsänderna på landets tidningar plaskar med - eller snarare, önskar de plaskade med (även om de aldrig skulle erkänna det offentligt) - i den journalistiska ankdammen.

Den gode Jonas, som själv söker att bli en “riktig” journalist kan självklart inte avhålla sig från att nästintill lite kåtaktigt beskriva BaK:

Han kommer på cykel, ser nyklippt ut och är precis lika fräsch som man kan förvänta sig av en disciplinerad person som ger sken av att vara uppe med morgontidningen och i säng strax efter deadline.[--]Han rufsar fingrarna genom sin kortklippta frisyr och verkar inte kunna bestämma sig för om han ska kamma luggen framåt eller åt sidan.[--]Björns whisky är avslutad och fingrarna har övergått till att leka med de överblivna isbitarna i glaset.

Jahaja.
Det är så pinsamt att det blir en artikel att spara för att visa på hur man inte ska göra…

Källa:
Borlänge Tidning

Jag har ett val. Man har alltid ett val.

Antingen stannar jag upp och möter mörkret, möter demonerna i ännu en envig.
Eller så vänder jag och springer. Igen.

Jag saknar. Saknar dem jag delade så många timmar med. Saknar. Saknar att vara en del av.

Mörkret luktar gräs. Doft av en illavarslande svalka. Omsvärma, omsvärja mitt sinne för att lura mig in. Ondska är alltid vackrare än godheten. Skönheten i mörkret är alltid mer attraktivt än att kisa mot ljuset. Ödet kan jag aldrig lura. Bara finta bort det för en kort stund.

Om man engång gått så pass sönder som jag gjort flera gånger. Om man en gång varit krossad i så små bitar som jag blivit om och om igen. Att tro att man någon gång kan bli återställd, frisk, hel igen är en chimär. Ett egenlurendrejeri större än magi.

Ett val. Att stå kvar eller springa.